I juni tog Fredrik Andersson, ställföreträdande generaldirektör på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, över utredningen om den nationella läkemedelslistan. Då hade Sofia Wallström, avgående generaldirektör på Inspektionen för vård och omsorg, begärt att avsluta sitt uppdrag som särskild utredare. Det är en utredning som ska se hur den nationella läkemedelslistan ska kunna utvecklas och eventuellt omfatta mer information (se faktaruta). Arbetet påbörjades förra hösten och ska redovisas senast i februari kommande år.
Hur är det att komma in mitt i en utredning?
– Det är ju en speciell situation med en utredning som är halvvägs, det får man ju säga, påpekar Fredrik Andersson och fortsätter:
– Nu är jag mitt i den processen att jag precis fått uppdraget och har träffat sekretariatet en gång.
Hur går det praktiskt till?
– Sekretariatet är intakt och det är motorn i skrivarbetet. Och deras arbete fortsätter ju.
– Det första jag gör nu, är att läsa in mig på utredningen och försöka förstå vilka diskussioner man har haft. Vi har en expertgrupp i utredningen också och den är ju också intakt. Jag kommer så klart ha en dialog med Sofia Wallstöm också.
Även om funktionen med nationella läkemedelslistan välkomnas, har införandet av den också fått kritik från läkarhåll. Nu är den införd och mycket av kritiken tillhör en fas man är förbi. Men det finns aspekter som fortfarande lyfts. Exempelvis påpekar några läkare på Läkartidningens debattsidor, att nationella läkemedelistan »inte bygger på läkemedel ordinerade från vården, utan utgår från de samlade recepten vid E-hälsomyndigheten«. De recept som finns sparade där, säger exempelvis inte alltid något om huruvida en behandling är ändrad eller avslutad.
Hur stor del av slutbetänkandet det kommer utgöra, återstår att se. Fredrik Andersson vill, med tanke på hur nyligen han fått uppdraget, inte gå in på detaljer. Och han är försiktig med att berätta om sina första intryck, eftersom det finns många fler intryck att få.
Utredningen har ju kommit ganska långt, kommer du ha några ytterligare samtal med olika parter?
– Jag kommer att ha de samtal som jag menar att jag behöver. Men min utgångspunkt är att ta vid där utredningen står nu och jobba vidare framåt.
– Så det beror helt på vad man har kommit fram och vilka behov vi ser av dialog framöver. Men vi ska komma ihåg att det är ganska kort tid kvar också.
Ja, den 14 februari ska utredningen vara klar. Och det kommer att bli en intensiv höst, säger Fredrik Andersson. Någon särskild respit för att läsa in sig finns inte.
– Alltså, den respit jag har är väl semestermånaden. Det som är producerat hittills får jag ägna min semester åt att läsa in mig på. Sedan har vi ett möte med expertgruppen efter sommaren.
Så du kan inte koppla bort det här nu i sommar?
– Nej, men det går ju inte. Jag måste försöka komma in i det här så fort som möjligt.
Fredrik Andersson är doktor i nationalekonomi, avdelningschef och ställföreträdande generaldirektör på TLV, och ledamot i styrelsen för Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet. Han har jobbat med utredningar tidigare, bland annat som huvudsekreterare för Utredningen om ökade förutsättningar för hållbara investeringsprojekt i framtidens hälso- och sjukvård, och som utredningssekreterare i Läkemedels- och apoteksutredningen. Det är erfarenheter som kommer väl till pass nu.
– Jag har ju en god bild av förutsättningarna för sekretariatet och framför allt förutsättningar och för sekretariatet under en slutfas i arbetet.
– Jag har varit med i alla delarna av dialoger som behövs för den här typen av utredningsarbete. Där har jag ju erfarenhet.
Läs även:
Han tar över utredningen om nationella läkemedelslistan
Tar ställning om ytterligare uppgifter till läkemedelslistan
Punkter som regeringen listat för utredningen att se över.
- Analysera och ta ställning till om och hur uppgifter om ordination och administrering av sådana läkemedel som patienter får vid behandling inom hälso- och sjukvården, inklusive vacciner, kan läggas till.
- Analysera och ta ställning till om uppgifter om medicintekniska produkter kan läggas till i nationell läkemedelslista, och i så fall vilka.
- Analysera och ta ställning till om andra delar av regleringen av nationell läkemedelslista bör justeras, bland annat när det gäller vilka uppgifter som får registreras, ändamål, spärrar och normgivningsnivå.
- Kartlägga arbetsprocesserna som används inom hälso- och sjukvården respektive öppenvårdsapoteken vid ordination och förskrivning respektive vid expedition av läkemedel samt föreslå hur de kan anpassas till registret och lämna nödvändiga författningsförslag.
(uppdaterad 2024-08-07)