Replik. I Läkartidningen den 28 juni skriver flera läkare kritiskt om det uppdrag som regeringen har gett till Läkemedelsverket kring att öka kunskapen om ADHD och läkemedel, särskilt den del av uppdraget som handlar om att utreda konsekvenserna av en utökad förskrivningsrätt.

Sverige har haft en stor ökning av ADHD-diagnoser och har den högsta andelen diagnostiserade i Europa. Jag håller självklart med om att en plötslig och kraftig ökning av en diagnos inte enbart kan mötas med en utökad förskrivningsrätt. Just därför är regeringens uppdrag till Läkemedelsverket så mycket bredare.

Varför sticker Sverige ut? Varför är det så stora skillnader mellan regioner, och hur kan vi bäst hjälpa barn och unga att få rätt vård och hjälp i tid?

I uppdraget till Läkemedelsverket ingår därför att tillsammans med flera andra myndigheter, däribland Socialstyrelsen, göra fördjupade analyser och prognoser samt en internationell jämförelse, då vi behöver bättre underlag än vad vi har i dag för att kunna fatta beslut.

Kartläggningar inom ADHD-området ska göras i syfte att öka kunskapen om bland annat förekomst, förskrivning och läkemedelsanvändning, inbegripet bland annat behandlingslängd och uppehåll. Varför får ungdomar i region A dubbelt så mycket medicin som ungdomar i region B? Det finns också skillnader mellan flickor och pojkar, och så vidare. Detta behöver vi förstå bättre.

Läkemedelsverket ska se över hur läkemedel fungerar i kombination med andra insatser, och en översyn ska också göras i ljuset av att ADHD kan uttryckas på olika sätt hos olika personer och att läkemedelsbehandling ska ses som en av flera insatser som kan vara aktuella.

Därutöver ingår också i uppdraget att genom journalgranskning skapa förutsättningar för validering av ADHD-diagnoser i enlighet med kunskapsbaserade kriterier. Detta för att få fram en bredare bild än vad vi kan få via register. Internationell kunskap ska genomgående tas i beaktande när uppdraget genomförs.

Som artikelförfattarna påpekar ingår också att utreda konsekvenserna av en utökad förskrivningsrätt. Det handlar inte om att skriva ut mer läkemedel till fler, utan om att utreda och belysa effekterna av en ökad förskrivningsrätt med beaktande av den stora ökningen av barn och unga med ADHD och utvecklingen på läkemedelsområdet. I dag behöver alla som har en fungerande och välinställd medicinering återkomma till den specialiserade psykiatrin, och det är rimligt att fundera på om det är ändamålsenligt.

Det perspektiv som artikelförfattarna lyfter fram behöver naturligtvis vara ett av dem som belyses i ett sådant övervägande. Precis som artikelförfattarna påpekar finns inte obegränsade resurser, och därför behöver vi överväga åtgärder för att använda vårdens resurser på bästa sätt. Att utreda konsekvenserna av förändringar i förskrivningsrätten är en del i ett bredare uppdrag för att kartlägga utvecklingen på ADHD-området och se över behandlingsrekommendationer. Vi behöver ökad kunskap och bättre underlag, och det är det som är uppdragets syfte.

Läs mer:
Diagnosexplosion kan leda till att fler får skriva ut ADHD-läkemedel