Den första bok som bokklubben läste var »Barnens ö« av författaren och läkaren PC Jersild, som var Stockholm läser-bok det året. Jonas F Ludvigsson siktade högt och bjöd in författaren till allra första träffen. Det var ett lyckat marknadsföringstrick.
– PC Jersild var väldigt glad och det var fullsatt i salen. Vi har aldrig varit så många på plats som då. Så vi startade på topp, säger Jonas F Ludvigsson.
Bokklubben har även bjudit in andra författare. Våren 2020, när de läste boken »Arv och miljö«, så försökte han få till ett besök av den norska författaren Vigdis Hjorth.
– Vi hade lite otur. Hon hade tackat ja, men besöket blev inställt på grund av pandemin, säger han.
Vanligtvis är de fem till tio deltagare vid bokklubbsträffarna. De brukar träffas tre gånger per termin för att reflektera över boken de läst. Ofta på en lunch- eller fikarast.
– Alla tycker att det är ok. Det finns en acceptans från arbetsledningen att det är både lite arbetstid och lite fritid, säger han.
Ofta är det nya medarbetare på institutionen som deltar, till exempel yngre forskare från olika delar av världen.
– Jag tror de ser det som ett sätt att få ett socialt sammanhang och nya kontaktytor, säger Jonas F Ludvigsson
I början av varje termin träffas de för att bestämma vad de ska läsa.
– Vi har medvetet försökt ha böcker från olika genrer, gamla och nya, samt ha en geografisk spridning eftersom vi har ganska många medarbetare från olika länder, så att de inte ska känna att det bara är svensk och anglosaxisk litteratur, säger Jonas F Ludvigsson.
Genom åren har de läst allt från hyllade klassiker som »Hundra år av ensamhet« av den colombianske författaren Gabriel Garcia Márquez till storsäljare som »Min fantastiska väninna« av författaren under pseudonymen Elena Ferrante och science fiction-romanen »Trekropparsproblemet« av den kinesiske författaren Liu Cixin.
– Den sista passade bra eftersom vi har ganska många kinesiska medarbetare. Vi hade aldrig haft med någon bok från Kina förut och ville gärna få med det. Boken finns även som tv-serie på Netflix. Vi tänkte att det också skulle locka några, säger Jonas F Ludvigsson.
Ett krav är att boken de läser måste finnas på både svenska och engelska, så att alla på institutionen kan delta.
Att läsa på engelska kan även vara nyttig kompetensutveckling, menar Jonas F Ludvigsson.
– Jag är säker på att den som läser mycket engelskspråkig litteratur får lättare att ta till sig vetenskapliga artiklar på engelska, och förstår språket på ett annat sätt, säger han.
Själv har Jonas F Ludvigsson alltid läst många böcker, både fack- och skönlitteratur. Som student pluggade han samtidigt både medicin och litteraturvetenskap vid Linköpings universitet. Han ser flera fördelar med att ha en bokklubb på jobbet
– Jag tycker att bokklubben kan ge inspiration till att upptäcka ny litteratur. Men den kan också, genom att vi diskuterar böckerna, leda till du ser andra saker som du annars missat. Sedan lär du känna människor från jobbet på ett lite annat sätt. Jag tror att alla positiva upplevelser som vi delar, i synnerhet kultupplevelser, bidrar till någon slags gemenskap. Jag tror också att det ger lite stolthet och bidrar till den goda stämningen på jobbet att kunna säga att vi är en sådan institution som har bokklubb. Alla arbetsplatser har inte det, säger han.
Om Jonas F Ludvigsson
Arbete: Professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet och överläkare vid barnkliniken på Örebro universitetssjukhus.
Bor: I Örebro, men dagspendlar till Solna.
Favoritläsning: Jules Vernes klassiska äventyrsroman «En världsomsegling under havet» och böcker av svenska arbetarförfattare som Artur Lundkvist och Vilhelm Moberg, amerikanske författaren John Irving och indisk-brittiske författaren Salman Rushdie.
Boktips inför sommaren: »En lite nyare bok som alla borde passa på att läsa i sommar är »Natten« av Sara Gordan. Det är en väldigt kort bok med ett medicinskt tema. Den handlar om en mammas ångest över sin dotter som har diabetes och en del andra problem».
