Den svensk-iranske läkaren och forskaren greps i Teheran 2016 i samband med att han var i den iranska huvudstaden för att föreläsa om katastrofmedicin. Han har varit frihetsberövad hela tiden sedan dess.

2017 dömdes han till döden för spioneri, en dom som fastställdes 2018. Sedan dess har han och hans anhöriga ständigt levt med hotet att domen ska verkställas.

För att uppmärksamma att det nu har gått 3 000 dagar och Ahmadreza Djalalis situation har Amnesty International nu publicerat en så kallad blixtaktion, en så kallad urgent action, som går ut globalt. Eller rättare sagt: ännu en blixtaktion. Risken att Ahmadreza Djalali avrättas är överhängande. Han är dessutom extra skör efter att nyligen ha avbrutit en hungerstrejk.

Samtidigt fortsätter manifestationerna utanför Irans ambassad i Stockholm.

Även Sveriges läkarförbund och Karolinska institutet, där Ahmadraza Djalali doktorerat, har upprepade gånger kritiserat Iran och krävt att han släpps, att dödsdomen ska upphävas.

Och tidigare i veckan skrev den iranska aktivisten Nasrin Sotoudeh ett öppet brev adresserat till EU-parlamentet. Kopior skickades även till bland annat United Nations High Council for Human Rights och svenska utrikesdepartementet.

En strimma av hopp väcktes när iraniern Hamid Noury greps på Arlanda i november 2019. Han hade kommit till Sverige i tron att han skulle på semester, men blev i stället åtalad för delaktighet i massavrättningar på Gohardashtfängelset utanför Teheran under 1980-talet.

Det talades om att Iran kanske skulle släppa Ahmadreza Djalali i en fångutväxling.

Pressen på Iran ökade när Hamid Noury för två år sedan dömdes till livstids fängelse. Domen var unik, då det var första gången som brott begångna i Iran prövades internationellt. Den var även lite av en upprättelse för iranier i såväl Sverige som andra länder som fortfarande mindes hemskheterna de bevittnat eller själva upplevt i Gohardashtfängelset.

Två år senare är Hamid Noury en fri man. Han mottogs som en hjälte när han nyligen återvände till Iran efter den fångutväxling mot Johan Floderus och Saeed Azizi som Sverige hade förhandlat fram.

I en video postad på X sa statsminister Ulf Kristersson att de båda varit »brickor i ett cyniskt förhandlingsspel« för att få Hamid Noury fri. Andra kallar Irans strategi för gisslandiplomati.

Ahmadreza Djalali ska ha funnits med på regeringens lista över svenskar den ville ha hem, men Iran uppges ha vägrat att ens nämna hans namn.

Läs mer:
Åtta år sedan Djalali frihetsberövades
WMA vädjar till Iran och omvärlden om Ahmadreza Djalalis frigivning
Ytterligare 30 000 underskrifter lämnas till stöd för Djalali
Oro för Ahmadreza Djalali efter verkställd dödsdom i Iran
KI-rektorns budskap på Djalalis 50-årsdag: Släpp honom fri
Djalali prisas för kamp för forskningsfrihet
14 organisationer bakom nytt upprop för att frige Djalali
Fem år sedan Djalali greps – universitet kräver hans frigivning
Öppet brev till regeringen om fängslade Ahmadreza Djalali
SLF och SLS kräver Djalalis frigivande