Efter en längre tid med hög inflation sjönk inflationstakten enligt KPI (konsumentprisindex), oväntat mycket i juni. Inflationen ligger nu på 2,6 procent, en minskning från 3,7 procent i maj. Det är också juni månads inflationssiffror som ligger till grund för hur mycket prisbasbeloppet höjs nästa år – något som i sin tur påverkar pensionerna.
Förra sommaren rapporterade Läkartidningen om en pensionssmäll för regionerna, då juniinflationen låg på 9,3 procent. Det innebar alltså en ökning av prisbasbeloppet med lika mycket, och följaktligen kraftigt ökade pensionskostnader för regionerna inför i år. Nu är det dock helt andra summor som gäller. Med en ökning av prisbasbeloppet på 2,6 procent, från 57 300 kronor till 58 800 kronor, lättar trycket på regionerna inför 2025.
– För regionerna minskar pensionskostnaderna med ungefär 23,5 miljarder kronor nästa år. Så det ser mycket bättre ut även om vi ändå räknar med att regionerna kommer att ha ett sammantaget underskott på cirka fyra miljarder kronor 2025, säger Sveriges Kommuner och regioners chefsekonom Annika Wallenskog till Dagens Medicin.
Totalt uppgick kostnaderna för regionernas verksamheter till cirka 469 miljarder kronor år 2023. En betydande del av detta, 84,4 procent, utgjordes av kostnader för hälso- och sjukvården, enligt webbplatsen Ekonomifakta.
Läs också:
Hård pensionssmäll för regionerna efter rekordhöjt prisbasbelopp 2024
Höjt prisbasbelopp påverkar pensionskostnaderna på flera sätt
- Högre uppräkning av pensionsutbetalningar.
- Högre uppräkning av värdet på den avgiftsbestämda delen, som värdejusteras med prisbasbeloppet under utbetalningsåret.
- Högre intjänad förmånsbestämd pension, då pensionsunderlaget består av inkomster ett antal år tillbaka i tiden och tidigare års inkomster räknas upp till dagens prisnivå med prisbasbeloppet.
- Högre finansiell kostnad, räntan/värdeuppräkningen av avsättningen/pensionsskulden, som belastar finansnettot.
Källa: SKR
