Vaxholm i juli är en sommaridyll utanför Stockholm och beskrivs ibland som skärgårdens huvudstad. Trots att vädret är ganska ostadigt är hamnen full med folk. De flesta som besöker ön stannar över dagen, berättar Svante Stål, egentligen pensionerad allmänläkare, men han jobbar som hyrläkare för att »dryga ut kassan för att kunna spela in musik på fritiden«.
– Det är väldigt turisttätt, men jag trodde att det skulle påverka oss på vårdcentralen mer än vad det faktiskt gör. Däremot kommer de in på drop-in ibland, trots att vi inte erbjuder det. Vi tar emot dem i mån av tid, säger Svante Stål.
Han har arbetat i Vaxholm sedan april i år, dessförinnan var han under tre år på Capio Vårdcentral Viksjö i Järfälla utanför Stockholm. Bor gör han i Spånga.
– Men jag trivs bra här ute, även om det är en bit att åka. Det är trevliga patienter och bra kollegor.
Kollegan Afshin Adjamloo, ST-läkare i allmänmedicin, nickar instämmande.
– Ja, jag trivs verkligen bra här. Jag har varit här i två år. Det är en trevlig miljö och tacksamma patienter. Det är en äldre befolkning som bor här, säger han och konstaterar därmed:
– Vi tar hand om många multisjuka med tunga vårdbehov.
Flertalet symtom ska avhandlas under besöken. Det är inte helt lätt att hinna med allt som patienterna vill prata om.
Något som vårdcentralen däremot ser till att hinna med – för den goda arbetsmiljöns skull – är onsdagsfikat.
– Jag drog igång det när jag tog över som tf verksamhetschef, säger Viktoria Ekenberg.
När Läkartidningen kommer på besök är bröd och pålägg uppdukat. De som hinner tar sig en paus i personalrummet. Sjuksköterskan Susanne Lövström tycker att det är trevligt.
– Det uppskattas väldigt. Det är viktigt att ha något att se fram emot så här mitt i veckan, säger hon och tar en klunk kaffe.
Alla hinner dock inte närvara. De två sjuksköterskorna och de fem undersköterskorna som arbetar heltid med hemsjukvård har ett fullspäckat schema. De åker även ut till intilliggande öar, exempelvis Rindö, för hembesök – något som också tar tid. Även läkarna åker på hembesök en eftermiddag i veckan.
Viktoria Ekenberg berättar att en stor del av deras patienter har hemsjukvård då majoriteten av vårdcentralens patienter är äldre och multisjuka.
– Man skulle kunna tro att vi har fullt upp på grund av turister, men det som är svårt med Vaxholm är att det bor många gamla människor här som kräver hemsjukvård. Och de åker ju inte iväg på semester.
Därför är det en del att göra så här års, inklusive ett par turister i veckan.
Att hinna med alla som behöver vård kan ibland kännas som en omöjlig uppgift, berättar Viktoria Ekenberg. Många som ringer till vårdcentralen önskar att vården kommer till dem – snarare än tvärtom.
– Patienter ringer till oss och säger att de har svårt att ta sig hit fastän de inte uppfyller kraven för hemsjukvård. En del kanske skulle behöva inse att man inte kan bo ute på en ö om man är väldigt gammal och har stora vårdbehov, säger Viktoria Ekenberg.
Hon pratar också om vårdcentralen som liten. Samtidigt är antalet listade patienter 8 436 i skrivande stund.
Vårdbehovet gör att Viktoria Ekenberg önskar att de vore fler anställda på vårdcentralen.
– Vi har bara tre ordinarie specialister i allmänmedicin. Vi välkomnar fler specialister i allmänmedicin och önskar att fler söker sig ut hit, säger Viktoria Ekenberg.
Hon pratar varmt om Vaxholm.
– Det är väldigt trevligt; man hör ljuden av fiskmåsarna, kyrkklockorna och kolla bara på utsikten, säger Viktoria Ekenberg och pekar ut över takåsarna från sitt arbetsrum.
Det ser ut som en Astrid Lindgren-idyll. En som lockades av det är Andriana Antoniou, 27-årig underläkare från Cypern. Hon har bara bott i Sverige i två år och är just nu utlånad till Vaxholm under juli från vårdcentralen Familjeläkarna i Husby.
– Mina morföräldrar flyttade till Sverige på 1960-talet och jobbade i Maraboufabriken i Sundbyberg. De pratade så gott om Sverige, att det var så fint och trevligt, så jag valde att flytta hit. Dessutom gör man mer än att jobba i Sverige. På Cypern jobbar alla jämt, säger hon.
Jobba jämt är inget som varken Afshin Adjamloo eller Svante Stål har lust med. De njuter av livet på ön, med luncher och middagar bland turisterna, trots att de inte bor här.
Kanske att Svante Stål kommer att göra det framöver.
– Jag har faktiskt funderat på att flytta hit. Jag spanade in i några mäklarfönster här om dagen.
Och även om han gillar att göra annat än att jobba – som att spela in musik i studion – tycker den 71-årige läkaren att han har mer att ge som läkare.
– På äldre dagar har jag ägnat ett par minuter av patientmötet åt att prata lite personligt med patienterna. De verkar uppskatta det och det gör det roligare att jobba. Jag lär mig saker, säger Svante Stål med ett leende.
