Egenreferat. Sfinkterskada är en komplikation till vaginal förlossning som kan leda till analinkontinens. Risken för sfinkterskada är högst vid förlossning med sugklocka hos förstföderskor. 1 av 10 förstföderskor föder med sugklocka, och sfinkterskada drabbar ca 10 procent. Snedklipp har i observationsstudier visats minska risken för sfinkterskada, medan andra studier visat ingen eller motsatt effekt. Ett klipp utgör också en skada i sig. Det har saknats en randomiserad kontrollerad studie av snedklipp vid förlossning med sugklocka, och konsensus kring användning av snedklipp har också saknats.

EVA-studien (Episiotomy in vacuum assisted delivery) [1], en randomiserad kontrollerad multicenterstudie, inkluderade 717 deltagare på 8 förlossningskliniker i Sverige från 1 juli 2017 till 15 februari 2023. Studien finansierades av Vetenskapsrådet. Deltagare var förstföderskor över 18 år med ett levande foster i huvudbjudning efter graviditetsvecka 34 och indikation för sugklocka. De randomiserades 1:1 till snedklipp (lateral episiotomi) eller inget snedklipp. Primärt utfall var sfinkterskada. Andra studerade korttidsutfall var vårdtid, smärta, blödning, förlossningsupplevelse och neonatala utfall. Registrerade incidenter (adverse events) inom 2 månader efter förlossningen var sårinfektion, sårruptur och andra läkningsproblem. Analyser skedde enligt »intention to treat« i en modifierad population (där de som födde spontant innan sugklockan hann appliceras exkluderades).

Av de 702 kvinnor som ingick i analysen randomiserades 344 till snedklipp och 358 till inget klipp. I klippgruppen fick 21 kvinnor (6 procent) en sfinkterskada och i icke-klippgruppen 47 (13 procent). Riskskillnaden var –7 procent (96 procents konfidensintervall [96KI] –11,7 till –2,5) och riskkvoten 0,46 (96KI 0,28–0,78). Studien kunde inte påvisa några signifikanta skillnader i vårdtid, smärta, blödning, förlossningsupplevelse eller neonatala utfall. Däremot sågs ökad risk för sårinfektion (9 procent vs 5 procent, P = 0,02) och sårruptur (9 procent vs 3 procent, P = 0,001) hos kvinnor randomiserade till snedklipp, men den totala andelen komplikationer var densamma.

EVA-studien visade således att snedklipp vid förlossning med sugklocka hos förstföderskor signifikant minskade risken för sfinkterskada utan att påverka andra korttidsutfall, men innebar ökad risk för sårinfektion och sårruptur. Införande av rutinmässig antibiotikaprofylax vid användning av sugklocka skulle kanske kunna minska risken [2]. Efter analys av långtidsutfall kommer studien att kunna bidra med en rekommendation kring hur profylaktiskt snedklipp bör användas.