Läkarstudenten mixar framgångsrikt medicin och MMA-fajter

Läkarstudier på dagen och MMA, som står för mixed martial arts, på kvällar och helger. Emma Schiöler berättar hur somliga ibland skämtar om att hon skapar arbete till sig själv: att en näsa boxas sönder, som sedan kan fixas av läkaren Emma. En del finner hennes två världar lite motsägelsefulla. Men själv tycker hon inte det.

– För mig är arbetet ju att hjälpa människor som är sjuka. I sporten är det två personer som går med att träna och tävla på det här sättet. Vi båda är med på det, säger hon och fortsätter:

– Folk tänker att jag på dagarna läker människor, och på kvällarna – ja, då är jag ute och skadar folk. Men det är inte så vi ser på sporten.

Men det kan uppkomma situationer där hon känner att hon måste förklara sig, exempelvis inför patienter.

– Det har varit någon gång på sjukhuset som jag sett lite blåslagen ut på armarna eller i ansiktet. Då brukar jag säga »hej, bara så du vet utövar jag en sport där det här händer, det är inte min hemmiljö eller något«. Har jag ett blåöga kan ju folk börja fråga om det har hänt något.

Emma Schiöler är 25 år och föddes i Umeå, men tillbringade merparten av barndomen i Söderköping. 2020 flyttade hon tillbaka för läkarprogrammet. Att det blev medicinen är egentligen inte så konstigt.

– Pappa är narkosläkare. Farfar var kirurg. Och pappa har flera kusiner som också är läkare. Så det har alltid varit sjukvård hemma, berättar hon och säger att även en kusin till henne läser till läkare.

MMA är möjligen inte lika självklart. Idrott har förvisso varit en central del för Emma Schiöler under uppväxten. Men då handlade till största delen om ridsport. Det föll sig naturligt, då föräldrarna hade hästar.

– Mina föräldrar hade väl hoppats att jag skulle hitta en billigare hobby, men jag växte upp med hästar och då fastnar jag för dem. Så när jag var nio år fick jag min första ponny.

– Så det har jag lagt i princip hela mitt liv på fram till jag var 20–21 år.

2019 började det ändras. Då var gymnasiet klart och hon jobbade heltid inom LSS-verksamhet samtidigt som hon försökte komma in på läkarprogrammet. Hon hade två hästar att ha hand om, men lyckades ändå bli rastlös.

Träning i någon form vad givet. Men hon hade inte hittat något ytterligare som hon tyckte var kul.

– Jag tyckte inte om lagsporter eller att löpa, och jag tyckte inte om att gymma. Jag hade inte hittat någon träning som jag tyckte var kul. Men så snubblade jag över kampsport och tänkte »jag provar det«.

Sagt och gjort. Hon köpte ett klippkort till en träningsklubb för MMA.

– Jag visste inte vad det var och blev väldigt överraskad – ganska skrämd – för man fick ju slå varandra i ansiktet och man fick strypas. Och det visste inte jag, berättar hon och fortsätter:

– Men då var jag sparsam och tänkte att »jag har lagt de här pengarna på ett 10-kort. Jag ska gå alla gånger. Jag kan inte komma hit och vända i dörren efter en gång«.

Och på de tio gångerna fastnade hon och började tycka att det var »hur kul som helst«. Det hjälpte också att tränaren såg talang i Emma Schiöler och peppade henne att fortsätta. Hon höll på med båda sporterna i ett år, till dess hon skulle flytta till Umeå och börja läkarprogrammet. Då blev det både en tid- och en kostnadsfaktor, och Emma Schiöler behövde välja. Valet föll på MMA.

Emma har blivit framgångsrik på ganska kort tid sedan att hon började med MMA 2019. 2023 tog hon exempelvis VM-brons i fjädervikt. Hon har tre raka vinster i MMA-galorna Battle of Botnia, nu senast i juni. Och hon siktar på en fjärde vinst i galan som går av stapeln i september.

Har du förvånat dig själv på den här resan?

– Ja, verkligen! I mitt huvud tar jag ju fortfarande Emma som klev in och var lite blyg och nervös, och tyckte att det var läskigt. Nu när jag kollar tillbaka på den helgen i juni (vinst i Battle of Botnia, reds anm) så kan jag inte riktigt greppa att det är jag som står där inne framför 3 000 människor och att det sänds på tv så att folk kan kolla, säger hon och fortsätter:

– Och jag kan inte förstå att jag har varit i Serbien och vunnit ett världsmästerskapsbrons. Jag har fortfarande jättesvårt att greppa allt det där. Jag känner mig fortfarande som ganska ny.

Förmågan att kombinera krävande läkarstudier med träning och tävling på elitidrottsnivå gjorde att Umeå universitet i år belönade henne med utmärkelsen Årets elitidrottsstudent. I motiveringen står att hon »har hittat en fungerande strategi för att klara av kombinationen elitidrott och studier«, och att hon har en sund inställning till studier, idrott och »livet i stort«. »Därutöver är du en viktig kvinnlig förebild inom en mansdominerande idrott«, skriver universitetet.

Hur kombinerar du två så krävande saker?

– Det är görbart, men inte riktigt enkelt. Jag känner ofta att båda kräver lite mer än vad jag kan ge i kombination. Det hade varit enklare om idrotten varit mer som en sidohobby, eller om utbildningen inte varit så krävande.

– Det är i tentaperioder som det blir svårast. I slutet av vårterminen hade jag både tenta och match inom loppet av två veckor.

Hur har du lagt upp det? Har du tips att dela med dig av?

– Jag har två regler jag går efter. Skolarbetet är 8 till 16 för mig. Jag sitter inte kvällar och jag sitter inte helger. Det är inte rimligt att sitta helger också, det kommer jag inte orka med.

– Träningen får vara kvällstid och helger. Och i vissa perioder får man kompromissa lite, som när det närmar sig match. Så om jag har möjlighet tar jag skolan 9 till 16, och så kör jag en morgonträning också. Eller så får det vara skolan som tar mer tid, och då får jag trappa ned på träningen.

Med så här mycket tid på skola och idrott, hur hinner du med det sociala? Har du väldigt förstående vänner och familj?

– Familjen bor så långt bort att de drabbas inte riktigt. Och när jag hälsar på dem, så hälsar jag på dem ordentligt, och då är det sommar eller jul. Eller så kommer de upp en helg, och då får jag se till att bara träna en gång per dag och umgås mycket.

– Vänner hinner jag med ganska bra på helgerna. Då har jag ju ledig tid förutom på träningen. Det finns en hel del tid, tycker jag. Det som är svårast är vardagarna. Jag kommer hem halv åtta ungefär. Det går inte att köra en spontan middag med kompisar eller gå på något evenemang.

Hon fortsätter:

– Jag har en sambo också. Det är väl egentligen han som får ta de största smällarna. Jag har många saker att prioritera och han är förstående. Men den där tisdagsdejten finns inte, och kolla bio en torsdag för att en film släpptes då – det går inte.

Hösten innebär att Emma Schiöler börjar sin nionde termin på läkarprogrammet. Och med den kommer lite tankar om framtiden.

Med tanke på MMA-framgångarna – hur tror du ditt liv kommer se ut efter läkarprogrammet? Kommer du komma i ett vägskäl eller mixar du ungefär som i dag?

– Det där har jag funderat lite på. Examen är 1,5 år bort. Just nu är det full rulle framåt; jag vet inte hur med sporten om 1,5 år.

– Tanken är att fortsätta som nu, att köra parallellt. Men jag förstår också att göra AT tar sin tid. Det kan vara svårt att hålla den kvalitet som jag gör nu.

Emma Schiöler påpekar också att det kan ta tid att få en AT-plats också. Och då känns det överkomligt att vicka som underläkare och fortsätta med träningen.

– Det är lite så jag tänker – att det blir något år extra där i alla fall.

Har du några tankar om framtiden i medicinen – specialitet eller forskning eller så?

– Jo men lite. Nu har jag gått fjärde året och vi har haft 1,5 års praktik. Och av de ställena jag varit på, tycker jag ortopeden är det som lockar absolut mest. Och sedan – vilket överraskade mig jättemycket – plastikkirurgen. Där fick jag vara tre veckor. Jag gillade arbetet och också stämningen som var där, både bland sjuksköterskor, undersköterskor och plastikkirurger – ett riktigt bra gäng.

– Det blir väl de två sakerna jag inriktar mig mot. Jag tror det blir någonting kirurgiskt i alla fall. Sedan har jag alltid varit lite öppen för narkosen också.

Den 7 september hålls också en nya Battle of Botnia-gala. Där kommer Emma Schiöler möta finskan Oona Valkeinen, som har finska mästerskapssegrar bakom sig.

– Jag tror att det kommer bli en riktigt rolig match, där vi båda kommer få jobba hårt för att hitta luckor hos den andra, och där ingen av oss är villig att backa, säger Emma Schiöler.