Det är svårt att tala (och att skriva) om klimat och hälsa. Området är komplext och överväldigande. Det omfattar så mycket: svält, naturkatastrofer, nya sjukdomsmönster, biologisk mångfald, livsbetingelser ur många olika aspekter. Det utmanar mycket av det vi tar för givet i vår vardag. Om detta talade i alla fall sju personer på ett symposium på torsdagen för kanske ett 60-tal åhörare, och där var engagemanget och hoppet tydligt även i publiken som närmast mangrant med en handuppräckning inledningsvis skrev under på påståendet: 

»Klimatförändringen är vårt största globala problem, och endast med fokuserade och omedelbara åtgärder kan vi göra något åt det.«

Huvudtalare var Anthony Costello, barnläkare, chef för Institute of global health vid University College, London, och ordförande för The Lancets Commission on managing the health effects of climate change. Han gick igenom den långa rad hälsoaspekter som ett förändrat klimat för med sig, och som symposiets talare betonar går att påverka. Och här har läkarna en avgörande roll:

– Vi har en avgörande roll. Det handlar om att minska utsläppen, förstås. Vi måste höja rösten i alla sammanhang och säga det: Utsläppen måste ner snabbt, sa Anthony Costello.

– Vi måste upprepa att det här inte handlar om isbjörnar eller varmare veckoslut. Det handlar om hälsa! Det handlar om våra barns hälsa.

– Vi måste agera NU. Om vi väntar 15 år kommer det att bli så oändligt mycket värre. Om vi tar vara på människors engagemang på alla nivåer och områden och gör något så är jag optimistiskt inställd på att vi kan göra något. Vi måste samarbeta med regeringar, företag, alla.

– Vi har en enorm utmaning när det gäller att strukturera om samhället. Och vi läkare måste ta ledarskap. Om vi accepterar förnekelse, accepterar vi problem liknande det Tabo Mbeki hade med aids, med resultatet att 400 000 kvinnor dog eftersom man inte införde åtgärder som skyddade mot hiv, sa Costello.

– Vi läkare måste sälja idén att bättre hälsa är en av de stora vinsterna med att tackla klimatförändringen. Det är ett fantastiskt tillfälle. Vi kan spara enorma mängder pengar på att vidta åtgärder mot klimatet och det kommer också att skydda oss mot många av de missförhållanden vi ser nu.

Listan kan göras lång på områden som kan förbättras direkt, till exempel luftföroreningar, fetma, diabetes, ångest, depression, stroke, enligt Costello.

Och till sist så måste läkarna engagera sig i klimatförhandlingarna. I Köpenhamnsmötet 2009 var det endast fyra av 47 nationer som lyfte fram hälsofrågorna, påpekade han. Om ett år är det dags igen för förhandlingar om ett globalt avtal. Just nu pågår FN:s förberedande klimatmöte i Peru, till och med den 12 december.

– Vi måste ställa oss upp i alla förhandlingsrum och sammanhang och använda vår vitrocksauktoritet och säga: »Hälsa, hälsa hälsa – vi måste göra något!« sa Costello.

En av frågorna från publiken var: Varför händer inte mer? Vad är motkrafterna, och vad gör vi åt dem?

Anthony Costello tog upp några av de faktorer som hindrar. Det finns starka ekonomiska intressen, oljeindustrin, starka lobbygrupper. Vi människor är också bra på att leva i nuet och sämre på långsiktighet, det gäller särskilt politiker. Det tar också lång tid att ändra beteendemönster. Och till sist, det globala finansiella systemets strukturer.

– Det finns mycket att säga om det, sa han.

Talade och skrev under deklarationen gjorde också Gunilla Svensson, professor, meteorologiska institutionen och Bolincentret, Stockholm, Lena Hillert, docent, Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet, Karin Båtelson, förste vice ordförande Läkarförbundet, Peter Friberg, professor i klinisk fysiologi och tidigare ordförande i Läkaresällskapet, Sven Blomqvist, infektionsläkare och ordförande Läkare för miljön, och Gösta Alfvén, docent i pediatrik, Karolinska institutet.

Det kan doktorn doktorn göra, enligt deklarationen:

»Vi behöver

i) arbeta förebyggande, dvs. medverka till att utsläppen av växthusgaser snabbt minskar och minimeras.

ii) utvidga vår kunskap om klimatförändringens effekter på hälsa och sjukvård.

iii) utveckla och främja tvärvetenskapligt samarbete i frågor som handlar om klimat och hälsa.

iv) minska hälso- och sjukvårdens sårbarhet för extrema klimatförhållanden såsom skyfall som kan orsaka översvämningar av våra arbetslokaler och problem med rent vatten, sanitet, avlopp och transporter och värmeböljor som medför hälsorisker för våra patienter och medborgare.

v) förmedla vetenskapligt grundade fakta om samband mellan klimat, klimatförändring och hälsa inom ramen för vår profession till beslutsfattare och allmänhet.

vi) arbeta globalt då klimatets hälsoeffekter är ett globalt problem som måste lösas i en anda av jämlikhet, förbättrat samarbete och respekt för mänskliga rättigheter.«