Rapporten, som släpptes på onsdagen och bland annat riktar sig till yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården, visar att det finns stora kunskapsluckor när det gäller flera aspekter av hälsa och levnadsvillkor bland hbtqi-personer, och att det för vissa undergrupper – äldre personer med intersexvariation, äldre bisexuella, och äldre hbtq-personer som lever med demenssjukdom – inte finns några studier alls.

FHM skriver i ett pressmeddelande att sammanställningen kan användas för att utveckla det nationella, regionala och kommunala folkhälsoarbetet för gruppen, samt bidra till att uppnå jämlik hälsa.

»Många äldre hbtq-personer är oroliga inför att i framtiden vara beroende av vård-och omsorgsinsatser. De är rädda för att personalen ska ha bristande hbtq-kompetens så att de får ett dåligt bemötande eller till och med blir ignorerade eller nekas vård. Den upplevelsen går utöver en upplevelse av oro för äldre i samhället generellt att bli beroende av andra. Dessa aspekter gör oron till en specifik erfarenhet för just äldre hbtq-personer«, skriver myndigheten i rapporten.

Rapporten identifierar flera områden som kan utvecklas för att nå målet om en god och jämlik hälsa för äldre hbtqi-personer. Det finns bland annat ett behov av kontinuerlig och systematisk kompetensutveckling om äldre hbtqi-personers hälsa, livsvillkor och vård- och omsorgsbehov för personal inom hälso- och sjukvården, samt äldreomsorgen.

Det nationella arbetet inom psykisk hälsa och suicidprevention måste även utvecklas så att det integrerar kunskap om äldre hbtqi-personers specifika behov.

Myndigheten konstaterar att »Lärandemålen i universitetsutbildningar för de yrkesgrupper som möter äldre, bör omfatta kunskap om äldre hbtqi-personers hälsa, livsvillkor och vård- och omsorgsbehov.« Detta var något som Läkarförbundet konstaterade redan 2016 på ett seminarium under Stockholm Pride.

För att komma tillrätta med den isolering och ofrivilliga ensamhet som många hbtq-personer upplever menar myndigheten att stödinsatser som främjar »social interaktion utan att kräva fysisk närvaro på en specifik plats«. Exempel som nämns i rapporten är digitala möten och nätverk, samt besök i hemmet.

Läs även:
Självklart med en jämlik vård för hbtq-personer?
Nytt kunskapsstöd om suicidrisk bland unga hbtq-personer