Egenreferat. Traditionell mammografi har resulterat i en minskning av dödligheten med upp till 40 procent bland deltagande kvinnor. Trots detta upptäcks cirka 30 procent av cancerfallen på grund av symtom som uppträder i intervallet mellan två screeningtillfällen, så kallad intervallcancer. För dessa kvinnor kan magnetkameraundersökning (MR) vara mer lämplig, eftersom den har högre känslighet och har visats öka antalet upptäckta cancerfall. I dagsläget råder brist på kvalificerad MR-personal, och utrustningen är kostsam. Därför är det nödvändigt att hitta en metod för att rikta MR-undersökningarna till en mindre andel kvinnor som har särskilt hög nytta av dem.

På Karolinska universitetssjukhuset genomförde vi en randomiserad klinisk studie, Screen trust MRI [1], där ett nyutvecklat AI-verktyg (AI Smart Density) poängsatte varje mammografi. Verktyget har utvecklats i samarbete mellan forskargrupper på Karolinska institutet och Kungliga Tekniska högskolan. Av de kvinnor som hade en negativ screeningmammografi och erhöll en hög AI-baserad poäng (cirka 7 procent) erbjöds hälften slumpmässigt att delta i en kompletterande undersökning med MR. Bland de 559 kvinnor som genomgick MR upptäcktes totalt 36 fall av cancer, alltså 64 per 1 000 MR-undersökningar. Detta kan jämföras med en tidigare klinisk studie [2] där mammografisk brösttäthet användes som urvalskriterium, som upptäckte 16,5 cancerfall per 1 000 MR-undersökningar. Urvalet var ungefär lika stort i den aktuella som i den tidigare studien, cirka 7–10 procent av populationen. AI Smart Density var således cirka 4 gånger mer effektivt. Majoriteten av de upptäckta cancerfallen i vår studie var invasiva och flera var multifokala, vilket indikerar att AI-programvaran effektivt bidrar till upptäckt av kliniskt betydelsefulla cancerfall.

Kostnadseffektiviteten hos riktad MR-screening behöver studeras närmare, men kan antas vara på samma nivå per upptäckt som screeningmammografi, baserat på att cirka 10 gånger fler cancerfall per 1 000 undersökningar upptäcktes jämfört med screeningmammografi (cirka 5 per 1 000). Vi hoppas att metoden kommer att få stor betydelse för framtida bröstcancerscreening, särskilt för att identifiera högriskindivider som kan dra nytta av kompletterande bilddiagnostik. Metoden är i nuläget på forskningsnivå och kommer att behöva godkännande av Läkemedelsverket innan den kan användas brett.