Stora delar av barnsjukhuset i Kiev förstördes i attacken den 8 juli. Foto: Svante Norgren

– Jag har lärt mig hur man får tänka om i en krissituation, även om det kan vara andra anledningar (än krig) som gör att man måste ställa om, säger barnläkaren Svante Norgren till Läkartidningen efter att ha tillbringat fyra dagar i Kiev.

På det förstörda barnsjukhuset Okhmadyt handlar det om att göra det bästa, trots den svåra situationen. Sjukhuset, som blev svårt skadat av en missil den 8 juli, är Ukrainas motsvarighet till Astrid Lindgrens barnsjukhus, där Svante Norgren normalt sett är chef. När missilen slog ner hade Okhmadytsjukhuset 720 sängar. Svante Norgren säger att evakueringen av barnpatienterna och personalen var en logistisk mardröm som involverade 100 ambulanser från omkringliggande sjukhus.

– De fick evakuera 400 patienter och alla vet vilka enorma förberedelser som krävs bara för att flytta ett sjukt barn en kort sträcka. Det var en insats som är svår att förstå.

Attacken mot barnsjukhuset tvingade också verksamheten att göra andra förändringar, säger Svante Norgren.

– Många av de yngre läkarna måste nu ta mer avancerade positioner på sjukhuset.

I dag har verksamheten återuppbyggts med 600 av vårdplatserna öppna, men spåren av attacken är fortfarande uppenbara.

– Det är plywood för fönstren på patientavdelningarna, till och med på intensivvårdsavdelningen, säger han och lägger till att en mindre byggnad är jämnad med marken. En större byggnad står kvar, men är svårt sargad.

Till skillnad från andra delar av staden har sjukhuset vatten, men under Svante Norgrens fyradagarsbesök var de tidvis tvungna att säkra elförsörjningen med en generator. Flyglarmet ljöd också upprepade gånger, vilket tvingade honom att söka skydd i ett skyddsrum.

– Det var ett stort anfall när jag var där, ett av de större luftanfallen sedan kriget började.

– Man märkte att de (Ryssland, reds anm.) siktade in sig på infrastrukturen, säger han och lägger till att situationen hade varit långt värre om en damm som attackerades hade brustit.

På plats träffade han ukrainska kollegor, tre läkare och en sjuksköterska, som i våras var i Stockholm för att utbildas under två månader.

– Våra kompisar var där när sjukhuset bombades, men de klarade livet även om några blev skadade.

Under hösten kommer ytterligare en grupp ukrainska läkare till Stockholm för utbildning. De fyra läkarna är specialister i barnkirurgi, akutvård, trauma och intensivvård.

Det nu sargade sjukhuset är vänsjukhus till Astrid Lindgrens barnsjukhus och Svante Norgren besökte även Kiev i egenskap av sitt engagemang i ECHO (European Children’s Hospitals Organisation).

Stockholmssjukhuset har tillsammans med den ideella organisationen Beredskapslyftet samlat in över 10 miljoner kronor, och regeringen har matchat med motsvarande summa, pengar som ska gå till återuppbyggnaden av barnsjukhuset.

När Läkartidningen intervjuar Svante Norgren är han på väg tillbaka hem till Sverige. Med sig har han många tankar om hur han och hans kolleger kan agera om det värsta, om än inte nödvändigtvis ett krig, skulle inträffa.

– Jag arbetade i samband med terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm, under flytten till Nya Karolinska och under pandemin, men det som inträffade i Kiev är något helt annorlunda. Vi måste se till att vi är bättre mentalt rustade för sådana situationer.

Läs även:
Ny rapport om krigsbrott i Ukraina – var tionde sjukhus skadat i attacker
Svenskt sjukhus kan ta emot patienter från Kiev redan i dag
Så hjälper SU ukrainska läkare – stödprogram har gett ett 20-tal jobb