Mottagare var den 17-årige Tommy Andersson med kronisk urinförgiftning orsakad av njuraplasi/-hypoplasi. Donator var den 56-årige fadern Gösta Anderssson. Båda föräldrarna var villiga att ge sonen en njure, men pappan valdes därför att sonen, enligt läkaren Curt Franksson, utseendemässigt var mer lik pappan.
Den immunsuppressiva behandlingen bestod av azatioprin och prednisolon. Preoperativt dränerades 5 liter lymfa genom en kateter i ductus thoracicus. Efter transplantation förbättrades njurfunktionen snabbt, och njurtransplantatet fungerade i 33 månader. Tommy avled sedan efter tre månader i hjärnödem. Fadern avled 25 år efter donationen i akut hjärtinfarkt. I juli 1964 genomfördes den första svenska njurtransplantationen från en avliden donator, även den på Serafimerlasarettet i Stockholm.
Under samma år gjordes ytterligare sex njurtransplantationer på Serafimerlasarettet. Året därpå, 1965, utförde professor Lars-Erik Gelin den första njurtransplantationen i Göteborg. Njurar kom sedan att transplanteras också i Malmö (1968) och Uppsala (1969).
Dr Curt Franksson, professor i kirurgi vid Karolinska institutet och chef för kirurgiska avdelningen vid Serafimerlasarettet, ledde teamet som utförde dessa första svenska njurtransplantationer. Den första svenska njurtransplantationen filmades, men tyvärr har den unika inspelningen gått förlorad. Eftersökningarna fortsätter.
