»Vi känner stor oro över det faktum att den utredning som du ansvarar för i liten utsträckning har lyssnat in och tagit del av vad olika direkt och indirekt berörda parter anser om att införa en anmälningsplikt.« Så skriver fyra organisationer till Anita Linder, som utreder förslaget om att offentligt anställda inom exempelvis sjukvård, socialtjänst och skola, ska rapportera till Migrationsverket när de kommer i kontakt med papperslösa.

Brevet är undertecknat av generalsekreterare och ordföranden för Läkare i världen, Akademikerförbundet SSR, forskningsorganisationen IMER-förbundet, och fackförbundet DIK. De skriver vidare:

»Bristen på referensgrupper kopplade till utredningen, i vilka berörda verksamheter, professioner, civilsamhälle, brukarföreträdare och tjänstemän borde ingå, riskerar att påverka kvaliteten på utredningsunderlaget mycket negativt.«

Läkare i världens generalsekreterare Hannah Laustiola säger till Läkartidningen att hennes organisation och några andra har fått träffa utredaren två gånger tidigare, vilket hon är tacksam för. Men då handlade bara om kommentarer till regeringens direktiv.

– Nu är det tre månader kvar av utredningen. Dörren är fortfarande öppen, men vi har inte hört någonting om några förslag. Det är vanligt att utredningar använder sig av referensgrupper. Såvitt vi vet har det inte varit fallet med den här utredningen, säger Hannah Laustiola.

Befarar ni att utredningen medvetet ignorerar kritik?

– Så långt skulle jag inte sträcka mig. Men man kan konstatera att utredningens direktiv är utformade så att utredaren oavsett ställningstagande i sak, ska lägga fram ett förslag som innebär ökad informationsplikt. Det är intressant, för det betyder att man inte riktigt bryr sig om konsekvenserna även om det står att en konsekvensanalys ska presenteras.

Förslaget om att offentliganställda ska anmäla papperslösa, alltså personer som vistas i landet utan tillstånd, ingick i överenskommelsen Tidöavtalet som Moderaterna, Kristdemokraterna, och Liberalerna 2022 slöt tillsammans med Sverigedemokraterna för att säkra ett stöd för M+L+KD-regeringen. Det var ett av förslagen i avtalet som möttes av hård kritik, inte minst från verksamma inom sjukvården.

Tusentals vårdanställda protesterade, Fackorganisationen Saco menade att förslaget gick helt emot professionernas yrkesetik, och en kampanj startade där anställda i vården lovade att vägra följa anmälningsplikten om den blev verklighet. Kritikerna till förslaget menar att det skapar ett angiverisystem riktat mot papperslösa, vilket i sin tur kan skrämma dem från att söka vård. Förslaget har också kritiserats av internationella organisationer för papperslösa.

De fyra organisationerna bakom det öppna brev som nu skickats till Anita Linder ser flera risker för »allvarliga, oönskade och oproportionerliga konsekvenser« både för papperslösa och profession, om förslaget blir verklighet. Man tror exempelvis att myndigheters kontakt med papperslösa försvåras, snarare än att utvisning förenklas. Och man befarar att det blir omöjligt att följa internationella konventioner såsom Barnkonventionen.

Och de fyra organisationerna skriver att om utredningen ser samma risker, förväntar de sig att utredaren inkluderar detta i sin utredning »så att riksdagens ledamöter kan ta väl informerade beslut om och när ett förslag på reglering läggs fram för omröstning i kammaren«.

Det öppna brevet finns på Läkare i världens webbplats.

Utredningen skulle presentera sitt förslag den 30 september i år, men nyligen förlängdes tiden till 29 november.

Läs även:
Svenskt förslag om anmälningsplikt väcker kritik utomlands
Inga undantag i utredningsdirektiv för anmälan av papperslösa
41 organisationer kritiserar punkter om vård i Tidö-avtalet
Vårdanställda lovar att vägra plikt att anmäla papperslösa i kampanj
Volontärer oroade över nya politiska vindar