I Sverige finns en stor grupp utländska läkare som, trots många års erfarenhet och specialistkompetens från sina hemländer utanför EU och EES, står inför betydande hinder för att kunna utöva sitt yrke här.
Det är hög tid att åtgärder vidtas för att på nationell nivå utöka tillgången till kompletterande utbildning för utländska läkare.
Under året, fram till den 31 augusti, har Socialstyrelsen fattat 547 bifallsbeslut om granskning för läkare med utbildning från länder utanför EU och EES, enligt statistik som myndigheten har tagit fram på vår begäran. Men sedan flera av de kompletterande utbildningar som tidigare erbjöds utländska läkare har stängts eller kraftigt reducerats har våra möjligheter att erhålla svensk legitimation ytterligare begränsats. Detta innebär inte bara ett slöseri med värdefull kompetens, utan även sämre möjligheter att tillgodose det ökande behovet av medicinsk personal i Sverige.
I andra europeiska länder, såsom Tyskland, finns möjligheten för utländska läkare att arbeta som underläkare medan de väntar på sin legitimation [1]. Detta system gör det möjligt för läkare att både bidra till sjukvården och upprätthålla sina medicinska färdigheter under tiden de inväntar formell legitimation. I Sverige är sådana möjligheter däremot nästan obefintliga. De få tjänster som finns, såsom läkarassistent, är inte anpassade till vår utbildningsnivå och erfarenhet. Som ett resultat tvingas många av oss, trots utmärkta språkkunskaper och omfattande medicinsk erfarenhet, att arbeta som undersköterskor. Det är inte bara ineffektivt utan också nedbrytande för vår professionella utveckling.
Kunskapsprovet i Umeå, som är den primära vägen till svensk legitimation, har visat sig vara extremt utmanande med ett starkt fokus på prekliniska frågor och en hög komplexitetsgrad. För många erfarna läkare, särskilt de med lång klinisk erfarenhet, är provet nästan omöjligt att klara av [2]. När vi kontrollerade de senaste siffrorna med Socialstyrelsen uppgav myndigheten att 68 av de 507 som skrev det teoretiska provet under perioden januari–juni i år blev godkända.
Av de 143 som gjorde det praktiska kunskapsprovet fick 86 godkänt. Vi förstår vikten av att säkerställa att alla läkare i Sverige har den nödvändiga kompetensen, men vi anser att det nuvarande systemet inte tillräckligt tar hänsyn till vår tidigare erfarenhet och expertis.
Vi föreslår därför att regeringen och relevanta myndigheter omedelbart utökar tillgången till kompletterande utbildning för utländska läkare vid fler universitet och högskolor runt om i landet. Karolinska institutets kompletterande utbildning för utländska läkare, som kombinerar teoretisk utbildning med praktisk klinisk träning, är ett exempel på en framgångsrik modell som vi anser borde replikeras nationellt.Denna utbildning skulle innehålla kurser i svensk medicinsk terminologi, lagstiftning, etik och vårdkultur samt klinisk praktik under handledning. På detta sätt skulle utländska läkare bättre kunna integreras i den svenska sjukvården, vilket inte bara skulle gynna oss som enskilda individer, utan också bidra till att möta den ökande efterfrågan på medicinsk personal i landet.
Vi står redo att bidra till den svenska sjukvården, men för att kunna göra det krävs ett system som bättre tar till vara vår kompetens.
Läs även:
Målet hägrar: en svensk läkarlegitimation
(uppdaterad 2024-11-27)
Referenser
- Bundesärztekammer. Recognition of training qualifications from countries outside the EU, EEA or Switzerland.
- Ström M. Kunskapsprovet granskas av Socialstyrelsens revisorer. Läkartidningen. 10 mar 2022.
Detaljerade prekliniska frågorSpecialist-subspecialistfrågor Frågor där informationen är otillräcklig för att välja det svar som passar bäst.
Jag ser flera problem med kunskapsprovet. Inte minst avsaknad av transparens i poängsättning, gradering av gräns för godkänt provresultat, samt en total oförmåga att ta till sig av den konstanta mångåriga kritik som kunskapsprovet har fått utstå – häpnadsväckande för en svensk institution.
Med väntetider där vårdgarantin i min mening inte bör kallas garanti och där primärvårdens läkare har fler listade (1314 patienter/läkare) än Socialstyrelsens riktvärde på 1100 patienter/läkare (1) och endast 62% som får träffa en specialist inom 3 månader (2), så är den rimliga vägen framåt att underlätta för våra utländska kollegor att integreras i och bidra till den svenska sjukvården. I stället möts det av ett kunskapsprov som till väsentlig del efterfrågar spetskompetens på en bredd som inte alls förväntas av svenska läkare.
De som ställs inför detta kunskapsprov är legitimerade läkare i sina hemländer, där Socialstyrelsen har granskat deras grundutbildning och bedömt den likvärdig den svenska. Jag efterfrågar, likt författarna, ett rättvist system som underlättar integreringen i svenska samhället och sjukvården och där våra kollegor känner sig värderade och efterfrågade.
(1) https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2022-4-7896.pdf
(2) https://skr.se/vantetiderivarden/vantetidsstatistik/aktuelltvardgarantilage.46227.html
Jag har svårt att tro att du resonerar kring olika enzymers Km-värde, proteinet Opsonins effekt i komplementsystemet eller felkällor i den alveolära gasekvationen i din kliniska vardag. Om jag har fel så får du gärna rätta mig.
Ett vänligt tips är att kika igenom gamla prov innan du kommenterar, så blir det en mer konstruktiv dialog.
Ovan nämnda punkter kommer från provet som genomfördes i maj i år.
Jag tror att alla förstår att det inte är en mänsklig rättighet att arbeta som läkare. Däremot efterfrågas en rättvis metod som testar det som vi yrkesverksamma läkare i landet rimligen hade klarat av om vi examineras.
Det är verkligen slöseri med kunskap, resurser och erfarenhet. Minns filmen Se upp för dårarna från 2007 som illustrerar just detta fenomen.
Språket får bli nr 1 såklart för de nya läkarna och sedan får man, efter GRUNDLIG och adekvat introduktion, visa vad man kan i sitt yrke, på en relevant provanställning exempelvis på 6-12 månader. Fungerar man kollegialt, yrkesmässigt och språkmässigt är det väl bra och värt en legitimation, eller?
Inte blir man en bättre och mer erfaren läkare för att man kan hela Krebs cykel i detalj och utantill med alla dess kemiska formler.
Önskar er alla som vill få svensk läkarlegitimation lycka till!
Visst är det viktigt att utländska kolleger utvärderas korrekt men som kollegerna skriver är det också viktigt att tillvarata deras kunskaper. Låt en panel på 500 svenska specialister anonymt få göra provet och se resultatet. Klarar sig inte minst 90 % av de svenska kollegerna är det fel på provet.
Provet är INTE svårt!
Jag gjorde provet hemma av ren nyfikenhet. Utan någon som helst förberedelse klarade jag provet med stor marginal på halva den utsatta tiden.
Jag är en enkel landsbygsdoktor och allmänmedicinare vars läkarstudier ligger 25 år tillbaka i tiden.
Klarar man inte ett sådant prov då saknar man grundläggande medicinska kunskaper, det är min fasta övertygelse. Att många tycker att provet är för svårt säger nog mer om många länders läkarutbildning än om själva provet.
1- man behöver inte kunna svara rätt på alla prekliniska frågor. Ribban för godkännande ligger, om jag minns rätt, vid omkring 75 %. Det finns alltså utrymme för många felaktiga svar.
2- även prekliniska kunskaper är viktiga som fundament för den kliniska kunskapen.
Man bör vara medveten om att den som erhållit svensk legitimation utan särskild kontroll kan verka i det reglerade yrket inom hela EU/EES området. Det är därför nödvändigt att kraven på kunskap och kompetens motsvarar de krav, som ställs i länderna i vår omgivning.
Eftersom jag själv hållit obligatoriska kurser i hur regelverket i Sverige fungerar kunde jag inledningsvis konstatera att kunskaperna i sjukvårdssvenska hos många av de sökande var för dåliga. En bra språkförståelse på svenska språket kan inte ersättas med kunskaper i andra språk och är avgörande både för att klara nödvändiga kunskapskontroller och för det framtida yrkeslivet.
Utbildning och praktik sker i kommuner och landsting. Det är också här som man på sikt ska verka. Det är också sjukvårdshuvudmännen som har ansvar för en vård av god kvalitet och för rekrytering av personal till sjukvården. Det finns därför ett gemensamt intresse för staten, kommuner och landsting (regioner) att genom överenskommelser skapa förutsättningar för bättre kvalitet och tempo i processerna.
Jag framhöll att det fordras en rimlig balans mellan patientsäkerhet å ena sidan och möjligheterna att komma i arbete å andra sidan. Det innebär att kontroller och kompletterande utbildningar ska trygga patientsäkerheten men inte innehålla onödiga moment som inte tillför extra värde. Utöver de obligatoriska momenten bör det därför finnas utrymme för en betydande individualisering. Som skäl för avvikelser från de allmänna kraven kan till exempel tidigare erfarenheter och ursprungsland räknas.
Jag ska också nämna att det tidigare fanns möjlighet att få legitimation genom praktisk tjänstgöring, som ledde till vidimering av kompetensen – en sorts AT-tjänstgöring, som finansierades av huvudmännen. För att gå den vägen fordrades att sökande hade bevis på specialistkompetens från det tidigare hemlandet samt fullgoda språkkunskaper. Denna linje förespråkade jag i min utredning, men den förkastades i departementets slutliga beslut.
Sammanfattning av utredningens förslag: Skärpta språkkrav, kunskaps- och färdighetsprov för alla, introduktionskurs för alla, möjlighet till förlängd kompletteringsutbildning, avtal för praktiktjänstgöring, föreskrifter och kriterier för validering och legitimation, samlat statligt ansvar.
Provet sorterar ut dem som visar dessa kunskaper och färdigheter. Om man ännu inte har nått den språkmässiga nivå som behövs för att klara provet eller har brister i sin grundkompetens så är det tyvärr inte grund för att godkännas via kunskapsprovsvägen. Då får man göra nya försök eller vända sig till någon av de kompletteringsutbildningar som finns.
Patientsäkerheten kräver att kompetensen säkerställs och därför är provet konstruerat med både en bred teoretisk del och en praktisk del. Av dem som har gjort provet sedan start har drygt hälften uppnått godkänt resultat på det teoretiska delprovet. Vi ser fram emot att fler får godkänt resultat på kunskapsprovet.
