I maj publicerades studien »Uterus Transplant in Women With Absolute Uterine-Factor Infertility«, världens hittills första och största avslutade studie kring livmodertransplantationer och graviditeter. Bakom studien, som fått stor medial uppmärksamhet, ligger Baylor University Medical Center i Texas och en grupp forskare ledd av svenska Liza Johannesson, specialistläkare i gynekologi och obstetrik.
– Vårt forskningsprojekt har fått mycket uppmärksamhet för att det är den första stora avslutade studien i ämnet där man kan se saker som trender, vilka komplikationer som kan uppstå och hur transplantationen påverkar recipienten och donatorn, säger Liza Johannesson på telefon från Dallas, Texas, där hon är medicinskt ansvarig för livmodertransplantationsverksamheten på Baylor University Medical Center.
År 2016 fick hon frågan om hon ville flytta från Göteborg och Sahlgrenska universitetssjukhuset, till USA för att leda forskningsstudien, som omfattar 20 patienter som genomgick transplantationer på centret mellan september 2016 och augusti 2019.
Av de 20 deltagarna hade 14, motsvarande 70 procent, en lyckad transplantation och födde minst ett levande barn. Drygt hälften, 11 deltagare, drabbades av minst en komplikation under processen. Barnen som föddes under projektet, sammanlagt 16 stycken, hade dock inga medfödda missbildningar.
Nästa del i forskningen är att följa upp hur barnen utvecklas, säger Liza Johannesson.
– Vi har tre parter i det här; det är de levande donatorerna, det är recipienterna och det är barnen. Vi arbetar nu med att kontinuerligt och över tid följa upp hur de mår, att de går igenom skolan och inte får diagnoser eller utvecklingsstörningar.
Hittills finns det ingenting som tyder på att barnen på något sätt skulle påverkats negativt av att födas från en transplanterad livmoder, säger Liza Johannesson.
– När det gäller kvinnor som fått till exempel njurar eller lever transplanterat ser vi mycket komplikationer som preeklampsi eller att barnen är små för sin ålder. Men de här barnen är födda när de ska och till och med lite stora för sin ålder.
En annan del forskarna tittar på nu är möjligheten att minska tiden med den immundämpande medicin som används vid transplantationen eftersom den kan vara skadlig för kvinnorna.
Sedan forskningsstudien avslutats öppnade Baylor University Medical Center upp möjligheten till livmodertransplantation för allmänheten, vilket har lett till att kvinnor från hela världen kommer till Texas för att få hjälp. I dag, fredag, ska Liza Johannesson delta i den 36:e transplantationen som görs på centret i Dallas. Möjligheten är dock fortfarande få förunnad, berättar Liza Johannesson.
– Det är än så länge en mycket exklusiv transplantation som bara är tillgänglig för vissa kvinnor eftersom det är en försäkringsbaserad vård. Det är något vi arbetar med att påverka, så att det ska kunna erbjudas till fler kvinnor.
Livmodertransplantationer är dock inte helt okontroversiellt. Liza Johannesson beskriver hur den etiska diskussionen i USA gått från att handla om livmodern ska komma från en levande donator eller inte, och om kvinnor som redan har barn ska få lov att genomgå ingreppet. Just nu handlar debatten mycket om till exempel transkvinnor ska tillåtas göra en livmodertransplantation, säger Liza Johannesson.
– Man har också ifrågasatt varför vi arbetar med det här när det finns andra alternativ, som adoption eller surrogatmödrar, som är tillåtet här i USA. Men när det gäller andra sjukdomar erbjuder vi sällan bara ett enda sätt att bota.
Intresset för livmodertransplantationer väcktes när Liza Johannesson började sin karriär Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, ett sjukhus som länge varit världsledande i utvecklingen. Där slipades proceduren med djurförsök – först på möss och råttor, senare på får och grisar och i sista skedet på babianer – innan forskarna 2012 fick etiskt tillstånd att utföra ingreppet på människor.
– Det lät som sci-fi i början. Det var oerhört spännande att vara med om.
År 2014 föddes ett friskt barn på Sahlgrenska efter transplantation genom forskningsprojektet – världens första. Efter det föddes ytterligare sex barn inom samma projekt innan ett barn med samma förutsättningar föddes utomlands. Det första barnet, en pojke som fick namnet Vincent, fyller nu tio år och talade nyligen på en internationell forskningskonferens i ämnet som hölls i Göteborg.
– Det var väldigt stort. Sverige har haft en väldigt framträdande roll i utvecklingen av livmodertransplantationer, säger Liza Johannesson.
I dag bedöms cirka 120 transplantationer ha genomförts i världen med drygt 60 barn som resultat.
