Hildur Helgadottir, överläkare och docent i onkologi vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska institutet. Foto: Stefan Zimmerman

I studien, som publiceras i JAMA Dermatology i dag, har Hildur Helgadottir och hennes forskarkollegor analyserat data från det svenska melanomregistret och följt förekomst och dödlighet över tid. Medan kurvorna över nyinsjuknande hos personer över 50 år fortsätter uppåt, syns ett trendbrott bland svenskar under 50 år.

Även om forskarna inte har analyserat orsakerna bakom den minskade cancerrisken har de flera teorier. »Sola säkert«-kampanjen på 1990-talet pekade ut vikten av att skydda barn från solen, något som kan ha lett till minskat insjuknande hos yngre vuxna, säger Hildur Helgadottir i ett pressmeddelande.

– Innan dess var det väldigt vanligt att barn brände sig. Man såg ofta barn som bränt sig flera gånger, fjällat och fått blåsor. Man tyckte nästan att det var »stärkande«, säger hon till SVT.

Dessutom finns det i dag färre solarier, samtidigt som det råder 18-årsgräns för att nyttja dem. Den ökade användningen av mobiltelefoner och datorer kan också ha bidragit positivt, genom att barn och unga vistas mer inomhus. Även invandringen kan spela in, då vi har fler individer i landet med mörkare pigmentering, och som tål solen bättre.

Ända sedan 1960-talet har antalet fall av malignt melanom ökat stadigt i stora delar av världen. För Sveriges del har det handlat om en ökning med i snitt 5 procent per år, fram till år 2015, skriver DN. Under 2014-2016 fick drygt 800 personer diagnosen, att jämföra med drygt 700 personer under åren 2021-2023. Sverige är först i Europa med att rapportera en minskning av risken att drabbas av hudcancer.