Händelsen inträffade den 4 maj 2022 på Visby lasarett, men först denna höst hölls rättegången i Gotlands tingsrätt. För Joakim Bragd kändes det som att kastas tillbaka i tiden – och det handlar om en händelse han helst vill glömma.
– Patienten blev extremt hotfull, och jag kände att hen önskade livet ur oss vid det där mötet. Det var otroligt obehagligt, och känslorna kommer tillbaka nu i rätten, berättar Joakim Bragd, som vid tidpunkten för händelsen var verksamhetschef på medicinkliniken på Visby lasarett.
Upprinnelsen är följande: En patient hade tidigare nekats att bära vapen, då en neuropsykologisk utredning visade att hen inte var lämplig för det. När en ny utredning gjordes ett par år senare, 2022, ville inte de ansvariga läkarna lämna beskedet till patienten, då de tidigare hade upplevt hotfullt beteende från hens sida.
– Därför fick jag som chef kliva in den här gången. Vi bestämde oss för att vara två personer i rummet eftersom hen hade varit hotfull tidigare.
Joakim Bragd och hans kollega lämnade beskedet om nekat vapentillstånd och upplevde stämningen som obehaglig.
– Efter en kvart kände jag att vi hade pratat klart om beskedet och avbröt samtalet. Då blev hen mäkta upprörd och sparkade mig på benet, och i samband med att min kollega tog ut patienten gav hen sig på henne ute i väntrummet så hon fick ett kraftigt rivmärke på axeln, berättar han.
Av åtalet framgår bland annat att patienten ska ha hotat Joakim Bragd genom att säga att hen skulle skada honom och att han skulle passa sig, särskilt för »mörka ställen«. Patienten ska också ha sagt att hen skulle skaffa ett hagelgevär.
Åklagaren väckte åtal för såväl olaga hot som misshandel av de båda läkarna. En rättspsykiatrisk undersökning av den tilltalade visade att patienten inte har rätt till rättspsykiatrisk vård. Den 5 november dömdes patienten till fängelse i ett år i Gotlands tingsrätt, en påföljd som innefattar fler brott än dem läkarna utsattes för. Läkartidningen har pratat med den tilltalades advokat, som hänvisar till att hennes klient inte vill ge någon kommentar.
Joakim Bragds kollega, som inte vill medverka med namn, har påverkats av händelsen, uppger hon för Läkartidningen.
– Ganska ofta är jag ensam med patienter, och det sitter i ryggmärgen att jag är beredd på att något kan hända. Det är viktigt att vi pratar mer om hot och våld som läkare ändå utsätts för. Jag har aldrig varit med om att man har pratat om det på någon arbetsplats, utan senast var i samband med en kurs i psykiatri på läkarutbildningen, säger hon.
När Joakim Bragd och kollegan var med om händelsen med patienten var han noga med att dokumentera deras skador för att undvika att ord skulle stå mot ord. Han tvekade aldrig att anmäla, vilket till viss del beror på hans tidigare yrke.
– Jag har jobbat som polis i 13 år innan jag blev läkare, och i polisyrket är hot och våld vardag, man förväntade sig det, men det här vi var med om var riktigt obehagligt. Vi vill ju hjälpa patienter, och att då råka ut för angrepp blir väldigt konstigt.
Joakim Bragd är inte längre verksamhetschef på medicinkliniken utan numera pensionär och timanställd överläkare. Trots att han varit med om mycket berättar han för Läkartidningen att han aldrig har känt rädsla för sitt eget liv i rollen som läkare så som han gjorde vid det tillfället. Liksom för kollegan har det satt sina spår.
– Jag har reflekterat över hur man sitter i rummet när man möter patienter. Egentligen borde läkaren sitta närmast dörren i fall något skulle hända.
Och hotfulla situationer ska inte behöva uppstå, anser han.
– I backspegeln borde vi haft väktare utanför rummet.
Han tycker att personalsäkerhet över lag borde vara en större fråga inom hälso- och sjukvården.
– Man pratar så mycket patientsäkerhet; det är lex Maria-anmälningar och utredningar om vårdskador. Personalsäkerhetsfrågor är man inte lika duktig på. Om någon skulle bli slagen blir det inte en strukturerad utredning om vad vi kunde ha gjort annorlunda. Jag har heller inte varit med om någon övning som handlar om hot och våld under min tid inom sjukvården, förutom katastrofövningar när jag jobbade på Danderyds sjukhus.
Annie Claésson, säkerhetssamordnare för hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Gotland, kan bekräfta att det sistnämnda stämmer.
– Vad jag vet har vi inte haft någon övergripande fysisk övning, däremot kan man ta upp olika scenarier i sin arbetsgrupp. Akuten har till exempel haft kurser i lågaffektivt bemötande, och det är ju något som personal inom psykiatrin är utbildade i.
Varför har ni inte haft någon fysisk övning på temat hot och våld?
– Vi har dygnet runt-verksamhet med patienter, och det är svårt att fysiskt öva i större skala.
Annie Claésson framhåller att säkerhetsrutiner finns, både i förebyggande syfte och för att hantera det som sker efter en eventuell incident.
– Vi har rutiner som både personal och chefer har tillgång till. Om personal bedömer att det kan uppstå hotfulla situationer har man alltid möjlighet att tillkalla väktare. Det finns också tydliga riktlinjer för om något har hänt, hur incidenter ska rapporteras och om de behöver polisanmälas. Jag är bland annat inblandad om chefer har frågor kring hur situationen ska hanteras eller om det uppkommer några åtgärder i samband med den.
I Joakim Bragds fall har stödet varit bra från såväl chefer som företagshälsovård, men han skulle vilja se att läkare och annan sjukvårdspersonal skyddas i högre grad, såväl genom förebyggande åtgärder som i rättsprocessen, om något händer.
Eftersom händelsen inträffade 2022 omfattades inte Joakim Bragd och hans kollega av lagändringen som trädde i kraft den 1 augusti 2023. Då stärktes det straffrättsliga skyddet för hälso- och sjukvårdspersonal, vilket betyder att våld mot en läkare klassas som våld mot tjänsteman. I januari i år presenterades en utredning om åtgärder för att ytterligare minska offentliganställdas utsatthet. Den föreslår bland annat att bestämmelserna om våld eller hot mot tjänsteman utvidgas och förtydligas samt att straffskalorna skärps. Betänkandet har remitterats och bereds nu i Regeringskansliet.
Joakim Bragd tycker att lagändringen är bra.
– Med tanke på samhällsklimatet som råder är det bara en tidsfråga innan vårdpersonal drabbas ännu värre. Personalsäkerhet ska vara lika viktig som patientsäkerhet.
Läs också:
Sofia Rydgren Stale om hot och våld: »Över tid vet vi att det har ökat«
Etik- och ansvarsrådet: »En våldsam patient bryter förtroendet«
Anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro bland läkare
Personskador som arbetsgivaren anmält till Försäkringskassan och där arbetsgivaren bedömt att det lett till sjukfrånvaro minst en dag.
2019: 9
2020: 5
2021: 3
2022: 2
2023: 5
Källa: Arbetsmiljöverket
