– Man har liksom vant sig vid det här. Du vet, de administrativa bergen som man har inom vården. Men någonstans går ju bristningsgränsen, berättar läkaren Anders Forselius och fortsätter:
– För mig gick den för ett par år sedan på akuten när jag satt där mitt i natten och la 15 minuter på att hitta en diagnoskod, när man hade patienter väntande. Det tyckte jag var galenskap.
Anders Forselius är specialist i allmänmedicin men utbildar sig också till specialist i akutmedicin. Och det var också där i frustrationen på akuten som idén till en smart sökmotor för diagnoskoder föddes. Lämpligt nog hade en bästa vän till honom inriktat sig på AI i sin yrkesbana och nyligen sålt sitt företag, och hade därmed lite tid över. Ganska snart hade han satt ihop en prototyp.
– Först gjorde vi bara en lösning till mig så att jag skulle ha lite mindre administrativ börda. Sedan, på bara på ett par veckor, hade han skapat en betavariant som var bättre än någon sökfunktion som fanns, berättar Anders Forselius.
Han skickade den till några vänner som gillade den, och snart hade Anders Forselius en grund till sitt företag. Sökmotorn fick namnet AICD (aicid.nu), en kombination av AI (artificiell intelligens) och klassifikationssystemet ICD.
Men från att först ha varit en betaltjänst har företaget nu valt att gå vidare med andra projekt och släppa sökmotorn fri för alla att använda.
– Det här ska ju alla egentligen ha användning av, för det är inte bara vi läkare som använder och registrerar koden, utan det är i stort sett all vårdpersonal.
AICD innehåller alla ICD- och KVÅ-koder. Den använder AI för att tolka det användaren skriver, även om det skulle innehålla stavfel, förkortningar, eller om man använder mer populära uttryck.
– Jag måste inte skriva till exempel »pertrokantär femurfraktur« utan jag kan söka på PTFF. Jag kan söka på »portvinstå«, jag behöver inte söka på »gikt i stortå led«.
Anders Forselius påminner om att undersökningar pekar på att många patientfall får felaktiga koder, eller kanske inga alls. Han har också sett hur kollegor skolade utomlands brottas med språket i andra sökverktyg som inte förstår flera språk.
– Om det tar mig tid att hitta rätt – vad tar det då inte här stackars utländska doktorn som har bott här i 1,5 år. Det blir ju skevt om de som kodar rätt är de som har det lugnast och de läkare som kan de svenska benämningarna bäst.
