– Det är en grundbiologisk studie som genererar kunskap för framtiden så att existerande behandlingar kan användas ännu mer precist, säger Nils Landegren, forskare vid Uppsala universitet, som kläckte idén till studien och har lett en av forskargrupperna.
Att det finns könsskillnader i vårt immunförsvar är väl känt sedan tidigare. Män har till exempel högre risk att dö av infektioner som covid-19. Kvinnor drabbas i sin tur oftare av autoimmuna sjukdomar som SLE och Sjögrens symtom. Forskarna har också förstått att skillnaderna i immunförsvaret regleras av gener och könshormoner, men inte kunnat särskilja vad som har mest betydelse.
Nu har tre forskargrupper som letts från Karolinska institutet och Uppsala universitet genomfört en unik studie för att besvara den frågan. Forskarna har analyserat hur immunsystemet reglerats och anpassats över tid hos 23 transpersoner som fått könsbekräftande hormonbehandling på kliniker i Sverige. Personerna i studien är födda som kvinnor och har behandlats med det manliga könshormonet testosteron i vuxen ålder.
– Genom att studera personer som genomgår en könshormonbehandling så hålls genetiken oförändrad samtidigt som hormonprofilen byts ut, förklarar Petter Brodin, professor vid Karolinska institutet som har lett en annan av forskargrupperna.
Studien, som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature, visar vilka delar av kroppens immunsystem som regleras av könshormon.
– Resultaten ger oss en större förståelse för immunsystemet och hur det skiljer mellan män och kvinnor, säger Olle Kämpe, som också är professor vid Karolinska institutet och har lett en tredje forskargrupp.
Forskarna har sett att en ökad testosteronhalt och åtföljande minskning av östrogen särskilt påverkar balansen mellan två viktiga immunologiska signalsystem.
– När vi tittar på antivirusförsvar ser vi att det dämpas av testosteron, medan en typ av pro-inflammatorisk process för
försvar mot bakterier regleras upp och ökar i intensitet. Könshormonerna balanserar och prioriterar olika vad
immunförsvaret ska fokusera på, säger Petter Brodin.
Resultaten öppnar upp för ny forskning om hur kroppens immunsystem kan påverkas. Forskarna hoppas att det kan leda till bättre behandlingar av till exempel autoimmuna sjukdomar och svåra infektioner.
Studien kan också komma till nytta för transpersoner som genomgår könsbekräftande behandling.
– Vi har ganska dålig koll på de långsiktiga hälsokonsekvenser som följer av en hormonbehandling i dag. Vi behöver samla mer kunskap om det. Vår studie är ett steg i rätt riktning, säger Petter Brodin.
Nu arbetar forskargrupperna vid Karolinska institutet och Uppsala universitet vidare med ytterligare studier med transpersoner som behandlats med könshormon.
– Det här var faktiskt bara en första liten pilotstudie, säger Olle Kämpe.
