Sjukvårdspersonal har rätt till ändamålsenliga arbetslokaler, precis som alla andra yrkesgrupper. Det är en viktig arbetsmiljöfråga. Många sjukhus och vårdcentraler byggdes under 1960- och 70-talen, men underhållet av dessa byggnader släpar efter. Att spara på underhållet blir dock kostsamt i längden, och förr eller senare får skattebetalarna betala notan för detta.

Vårdbehoven och behoven av vårdlokaler ändras med uppkomsten av nya sjukdomar, exempelvis covid, som innebar ett ökat behov av intensivvårdsplatser och enkelrum. ”Gamla” sjukdomar kan i bästa fall försvinna helt eller behandlas framgångsrikt på nya sätt. Den medicintekniska utrustningen kräver stort utrymme, men behovet kan minska genom teknisk utveckling. Därför är det bra med flexibilitet. I modern sjukvård ställs nya krav på bland annat ventilation, takhöjd och förstärkta grunder för att klara tung utrustning. Det gör att det kan vara svårt att bygga om befintliga byggnader. Flera nya sjukhus har byggts på senare år, men behovet av renoveringar och byggnationer av vårdfastigheter kommer ändå fortsatt att vara stort.

Regionpolitikernas planering för framtidens vårdlokaler är och har varit undermålig. Planeringen har karaktäriserats av ryckighet, oförutsägbarhet och tyvärr även brist på kompetens. Miljoner har slösats bort när långt gångna sjukhusbyggnationer stoppats och gamla lokaler rivits i onödan. Inte sällan har politisk detaljstyrning fördyrat projekten.

Läkarnas administrativa arbetsplatser blir ofta ett lätt byte för besparingskrav vid om- och nybyggnationer. Kontorslandskap anses vara en billig lösning, men läkare måste kunna utföra sina kognitivt krävande administrativa arbetsuppgifter i lugn och ro. Kostnaden för minskad produktivitet ingår sällan i besparingskalkylerna. Det är förvånande att Ivo trots flera inspektioner inte agerat på att sekretessbelagda känsliga personuppgifter sprids över kontorslandskap i vården. När antalet digitala vårdbesök ökar finns behov av flera enskilda rum. Kontorslandskap för läkare är inte lämpliga, även om det finns enstaka exempel på att mindre kontorslandskap kan fungera om andra arbetsmiljöfaktorer är optimala, som bra dagsljus, korta beslutsvägar och en verksamhetschef som själv är läkare och förstår vilka behov verksamheten har. För dem som undrar var en sådan utopisk arbetsplats kan finnas kan jag varmt rekommendera ett besök på Vibblaby vårdcentral i Järfälla.

Undermåliga och dysfunktionella arbetslokaler är också en grogrund för stress och arbetsrelaterad ohälsa bland personalen, något som regionerna har dubbla skäl att motverka, då de till skillnad från andra arbetsgivare drabbas två gånger om. Förutom kostnaden för produktionsbortfall, vikarier och nyrekrytering så hamnar ju även kostnaderna för den vård som den arbetsrelaterade sjukligheten kräver på regionerna.

Sjukvård är en komplex verksamhet. För att bygga optimala lokaler som är anpassade till verksamheten krävs inte bara kunskaper om byggnation, utan också detaljerade kunskaper om hur vården fungerar, om patientflöden och om hur man arbetar på golvet i sjukvården. Det är av yttersta vikt att den personal som ska arbeta i lokalerna verkligen får inflytande vid utformningen. Skyddsombuden har en central roll och har rätt att delta vid planering av nya eller ändrade lokaler i varje stadium av planeringen, enligt en dom i Arbetsdomstolen. Oerhört viktigt är att skyddsombuden kommer in tidigt, tidigt, tidigt, då det är oerhört kostsamt att göra ändringar när byggprocessen väl har påbörjats, om det över huvud taget går. Huvudskyddsombuden kan inte ta hela detta ansvar, utan det krävs ett stort engagemang av lokala fackliga representanter och skyddsombud – ja, av alla läkare på arbetsplatsen. Annars finns det andra yrkesgrupper som mer än gärna kliver in och bestämmer över läkarnas huvuden.

Att läkare ska ha bra och funktionella arbetslokaler är en fråga som Läkarförbundets arbetslivsgrupp aktivt driver. Under hösten kommer vi att ta fram en guide som ska hjälpa skyddsombud att ställa alla de relevanta och nödvändiga verksamhetsrelaterade frågor som är nödvändiga att ställa innan ett byggprojekt sätts i gång. Verksamhetens och läkarnas yrkesmässiga behov måste vara en grundpelare i alla byggnadsprojekt som påbörjas inom sjukvården.