– Att dra ner på kompetensutveckling får omedelbar effekt då enskilda patienter inte kan få nya behandlingar, säger Bröstcancerförbundets ordförande Susanne Dieroff Hay i ett pressmeddelande om Bröstcancerrapporten 2024.
– Att få ett visst läkemedel kan vara en fråga om liv eller död, inte minst för kvinnor spridd bröstcancer, säger hon vidare.
Enligt rapporten svarar också 49 procent av onkologerna att de under det senaste året nekats kompetensutveckling.
– För att kunna använda nya behandlingar behöver vi kontinuerligt fortbilda vårdpersonalen så att de har den kunskap som behövs, och kan administrera nya läkemedel och följa upp komplexa symtom och biverkningar, säger Karolina Larsson, bröstonkolog och centrumföreståndare på Bröstcentrum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Bröstcancerförbundets pressmeddelande.
Enligt rapporten är bara 56 procent av de cancerläkemedel som godkänts i EU mellan 2019 och 2022 tillgängliga för svenska patienter.
– Man ska inte behöva vänta i år för att få läkemedel som redan är godkända på EU-nivå, godkända i Sverige och på de olika sjukhusen på regional nivå, säger Susanne Dieroff Hay till TV4.
– Det här leder till sämre livskvalité och sämre överlevnad, fortsätter hon.
Bröstcancerrapporten visar även att regionernas olika rekommendationer och beslutsstöd kan påverka när och om bröstcancerpatienter får tillgång till nya läkemedel. 43 procent av onkologerna uppger att de tar hänsyn till regionala riktlinjer vid val av läkemedel. 15 procent av onkologerna svarar att de har behövt välja bort nya bröstcancerläkemedel på grund av regionala riktlinjer.
Bröstcancerförbundets rapport bygger på enkätsvar från bröstonkologer, bröstcancerpatienter samt intervjuer med professionen. Enkäten om bröstcanceronkologers erfarenheter har besvarats anonymt av 47 av de cirka 80 bröstonkologer som är verksamma i Sverige. Undersökningen genomfördes i mars-juni 2024.
