– Jag brukar skicka ett mejl om hur tävlingen går till och att den är öppen till klockan 11 på måndag. Pristagarna presenteras klockan 11.30. Vi har alltid ett morgonmöte på institutionen vid klockan 9.30 där jag påminner om tävlingen. Då brukar det komma in en hel del röster.
Omkring 25–30 av de lite mer än 100 medarbetarna på institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik brukar delta. De tävlar dock inte om pengar, bara äran, förklarar Jonas F Ludvigsson.
– Många av forskarna på min institution ligger i absoluta världstoppen. Då vet man vilka upptäckter som varit inom sitt eget område. Som professor är man också inläst i sitt eget ämne och tänkbara kandidater inom det.
Själv tippade han i flera år att Svante Pääbo skulle vinna priset. Ända fram tills 2022 då Pääbo äntligen fick det.
– Ja, någon enstaka gång har vi lyckats pricka rätt. Men det är svårt.
Tidigare har han haft några förslag på pristagare att välja på. I år använder han ett nytt webbverktyg utan fasta alternativ.
– Jag kan därför inte som vanligt säga att de flesta tror att den här kandidaten vinner Nobelpriset i år, för det vet jag inte.
Flera av de som belönats med det prestigefulla Lasker DeBaBakey-priset för klinisk forskning, ibland kallat »Amerikas Nobelpris«, har senare fått Nobelpriset. Så var det till exempel med fjolårets pristagare Katalin Karikó och Drew Weissman. I år belönades Joel Habener, Lotte Bjerre Knutsen och Svetlana Mojsov med Lasker DeBakey-priset för sin forskning som lett till nya behandlingar av obesitas. Jonas F Ludvigsson tror att de kan ligga bra till.
– Laskerpriset kan vara en stepping stone. Sedan tar det ofta lite tid från upptäckten tills Nobelkommittén ser om den står sig. Det är möjligt att de får priset i år. Det kan också dröja några år.
En som han tycker borde ha fått Nobelpriset i fysiologi eller medicin är den brittiske läkaren och cancerforskaren sir Richard Doll som gick bort 2005.
– Han var epidemiolog och upptäckte rökningens betydelse för hälsan. Om han fortfarande hade varit i livet hade jag nominerat honom år efter år.
Några favoriter
Det är inte bara medarbetare på institutioner på Karolinska Institutet, även nyhetsredaktioner, spelbolag och forskare på andra håll försöker just nu gissa vem eller vilka som ska få årets Nobelpris. Här är några namn som nämnts:
Kevin Shokat, forskare verksam vid University of California i Berkley och San Francisco och Howard Hughes Medical Institute, HHMI, i USA.
»En favorit för mig är Kevin Shokat. Han hittade nämligen en lönndörr för hur man kan blockera den vanligaste mutationen för cancerprotein. Komplicerade former av cancer, som lungcancer, tjocktarmscancer, bukspottkörtelcancer, som är svåra att behandla testas nu för nya behandlingar utifrån hans upptäckter.«
Medicinreportern Annika Östman i fredagens program av SR Vetenskapsradion.
Steven A Rosenberg, forskare verksam på National Cancer Institute, NCI, och National Institutes of Health, NIH, i USA.
»Det skulle vara roligt om Steven A Rosenberg från NCI fick det. Han är en pionjär inom cellterapi för cancer; behandlingar som idag inkluderar tumör-infiltrerande lymfocyter (TIL), chimeric antigen receptor T-celler (CAR-T) eller T-cellreceptor (TCR)-transgener.«
Jonas Nilsson, professor i experimentell cancerkirurgi vid Göteborgs universitet, på universitetets webbplats.
Man, 54 år, från Nordamerika eller Europa.
En artikel i tidskriften Nature med rubriken »How to win a Nobel Prize« undviker att spekulera. Författarna har istället gått igenom data över alla 646 Nobelpristagare i medicin eller fysiologi, kemi och fysik sedan 1901. De konstaterar bland annat att du har störst chans att bli Nobelpristagare vid 54 års ålder och om du är man. Men om du är kvinna är priset i medicin och fysiologi din bästa möjlighet. Chanserna för att kvinnliga forskare ska vinna Nobelpris har dock ökat de senaste åren. Majoriteten av pristagarna är från Nordamerika eller Europa. De flesta har ett namn som börjar på J eller A, enligt artikeln.
