Det är en upprymd Fredrik Söderbom som svarar i telefon på måndagen, strax efter att Nobelpriset i fysiologi eller medicin tillkännagavs på Karolinska institutet. Han är professor vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi.
– Jag hade nästan gett upp hoppet om att de skulle få priset, men så fick de det äntligen. Det är jättekul och de är väl värda priset. 2006 fick faktiskt en liknande upptäckt priset, men då handlade det om RNA-interferens, där man hindrar den genetiska informationen från att komma till uttryck.
Årets vinnare, amerikanerna Victor Ambros och Gary Ruvkun, belönas nu för upptäckten om hur geners aktivitet regleras. De två forskarna upptäckte att mikroRNA, en ny klass av mycket små RNA-molekyler, spelar en avgörande roll för genreglering.
Och detta är något som Victor Ambros forskat på i många år, där också Fredrik Söderbom har varit med på ett hörn.
– År 2007 sampublicerade jag och kollegor tillsammans med Victor en studie där vi hade hittat de här molekylerna i en annan typ av organism än djur och växter. Jag höll på att forska på en typ av amöbor för att se om molekylerna fanns även i den grenen av evolutionen, och det gjorde de.
Fredrik Söderbom berättar att upptäckten av mikroRNA gjordes av Victor Ambros och Gary Ravkun redan på 1990-talet i rundmasken C. elegans.
– Men då var det ingen som förstod hur stor upptäckten var. Men när det i början på 2000-talet upptäcktes att mikroRNA även fanns i andra djur inklusive människor samt växter började man förstå att detta var stort.
Hur fungerar det då i korta drag? Flödet av genetisk information i cellerna går från DNA till budbärar-RNA (mRNA), via en process som kallas transkription, och därefter vidare till cellernas maskineri för proteinframställning.
– MikroRNA, som ju är mycket korta RNA-molekyler, kan bestämma om ett budbärar-RNA ska översättas till protein eller inte. När det binder till specifika budbärar-RNA hindras de att översättas till protein. Detta kan ske genom att budbärar-RNA bryts ned eller att cellens maskineri för proteinframställning hindras.
MikroRNA kan alltså reglera vilka proteiner och hur mycket proteiner som ska uttryckas i olika celler.
Om mikroRNA kan påverka mängden proteiner i celler – hur kan läkare påverkas av detta?
– Den här upptäckten är ju viktig när det kommer till olika sjukdomar, eftersom för mycket eller för lite protein kan leda till sjukdomar.
Enligt Fredrik Söderbom pågår forskning för att undersöka om mikroRNA kan användas i läkemedel för att påverka proteinnivåer.
– Man försöker se om det går att stänga av eller öka proteiner genom att reglera nivån av mikroRNA. Man vet till exempel att mikroRNA reglerar vissa cancergener, och därmed skulle reglering av dessa mikroRNA vara ett sätt att påverka sjukdomen, säger Fredrik Söderbom.
Det låter lovande. Kommer du att fira Victor Ambros på något vis, eftersom ni jobbat ihop?
– Jag ska skicka iväg ett grattismejl i alla fall, det blir nog bra. Jag träffade honom senast i somras på en konferens faktiskt. Han är en väldigt engagerad och nyfiken vetenskapsman, ställer frågor om allt, pratar med alla – studenter liksom professorer – han är en fantastisk vetenskapsman och människa!
Läs även:
Klart: De får Nobelpriset i medicin
Pristagaren: »Som en jordbävning«
