Många läkare kan jobba hur mycket som helst utan att få en enda krona för sitt övertidsarbete, eftersom rätten till övertidsersättning på flera håll i landet skrivs bort slentrianmässigt i kontrakten, visade en kartläggning i Läkartidningen förra året. Det är inte ovanligt att läkare som ska börja en ny tjänst får ett kontrakt med en ruta förifylld där det framgår att hen inte har rätt till övertidsersättning.
Precis så gick det till för Anders Werner när han i februari förra året blev färdig specialist i klinisk mikrobiologi.
– Jag ville att arbetsgivaren skulle specificera hur mycket övertid som förväntades ingå i min nya tjänst och vilken ersättning jag kunde få för det, säger han.
Men några tydliga svar fick han inte och därför vägrade han att skriva på kontraktet som Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg lagt fram för honom. I stället kopplade han in facket som inledde en tvist om Anders Werners och tre andra läkares fall. Tvisten gick relativt snabbt upp till central nivå, men sedan dess har mycket lite läckt ut från förhandlingarna mellan Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och regioner, SKR. Anders Werner säger att han inte fått någon direkt återkoppling från vare sig Läkarförbundet eller arbetsgivaren om utvecklingen.
– Jag vet inte alls vad som händer, säger han.
Bristen på återkoppling har förvånat honom, särskilt eftersom Läkarförbundet och SKR i våras kom överens om en hårdare reglering av läkares övertid i det nya kollektivavtalet. Redan i anställningsavtalen ska det numera framgå hur mycket övertid som förväntas på en viss tjänst. Det ska i sin tur göra det lättare för läkarna att säkerställa att de får rätt kompensation för att de förhandlar bort sin övertidsersättning.
– De krav som jag ställde är ju desamma som man kom överens om i det nya kollektivavtalet, så jag hade nog trott att min arbetsgivare skulle höra av sig och säga att det skulle bli som jag hade önskat. Men ingen har hört av sig.
Det innebär att Anders Werner sedan mer än ett och ett halvt år tillbaka jobbar som specialistläkare, med specialistläkarlön, men utifrån ett ST-läkarkontrakt.
Får man verkligen göra så?
– Arbetsgivaren säger det, och att det inte spelar någon större roll om jag skriver på ett anställningsavtal eller inte. Men jag tycker att man har anställningskontrakt för att båda parter ska veta vilka krav de ska kunna ställa på varandra.
Som det är nu vet inte Anders Werner om han vågar ta på sig något övertidsarbete eftersom det är oklart huruvida han får betalt eller inte.
– Arbetsgivaren skulle kunna få ut mer av mig om det var tydligt vad jag får för ersättning för jobbet. Jag tycker faktiskt att det är respektlöst mot de anställda att inte ha tydliga avtal med tydliga spelregler, säger han.
Läkartidningen har sökt svar från Läkarförbundet i nära två veckor med frågor om förhandlingarna och varför de drar ut på tiden. Till slut ges det kortfattade beskedet att parterna står långt ifrån varandra.
Läkartidningen har också ställt flera frågor till Västra Götalandsregionen, men förhandlingschef Charlotta Cellbrot svarar bara på några av dem. Hon skriver att de lokala förhandlingarna avslutades i oenighet och att de centrala förhandlingarna ännu pågår. Regionen har inte heller har någon uppfattning om när de kan avslutas.
En annan fråga rör varför det är så svårt att nå en lösning trots den nya skrivningen kring övertid i kollektivavtalet. Där svarar Charlotta Cellbrot att förändringen kommer att »hanteras i dialog med de lokala fackliga organisationerna«.
Läs också:
Kartläggning: 1 000 läkare jobbade mer än 200 timmar övertid förra året
SU-läkare för första gången i tvister om rätten till övertidsersättning
Kartläggning: Så många läkare får inte en krona för arbetad övertid