Det görs flera förändringar i Region Skånes sjukvård som kan härledas till strategin Framtidens hälsosystem, som antogs av regionfullmäktige 2020. Där ingick bland annat ett ökat fokus på nära vård. 

Nu är en större förändring på gång att genomdrivas. Regiondirektören har nämligen beslutat att införa en ny förvaltning, Nära vård och hälsa. Och det politiska styret har planerat in den i budgetförslaget som snart ska upp i fullmäktige. 

Den nya förvaltningen etableras den 1 januari 2025 och då flyttar ett antal befintliga verksamheter in under ett nytt tak. Där finns bland annat mobila team, specialiserad palliativ vård, avancerad sjukvård i hemmet och 1177 på telefon. Den nya förvaltningen ska också innehålla alla anslagsfinansierade uppdrag och verksamheter som i dag bedrivs av primärvården. Men övrig primärvård, som vårdcentraler, är kvar i sin tidigare förvaltning. 

I den nya förvaltningen ingår också »näravårdenheter« med akutmottagning på alla sjukhusområden. Sommaren 2025 ska tillgänglighet och öppettider »justeras utifrån behov«, kan man läsa i informationen till vårdpersonal.  

Den här nyordningen som nu håller på att genomdrivas får mycket kritik från facket, som förutom att protestera de vanliga vägarna har skrivit en debattartikel och gjort en namninsamling.

– Det största bekymret är ju att vi inte har varit involverade överhuvudtaget, utan när vi väl får informationen så är allting redan klappat och klart. Det är väldigt frustrerande för oss att komma in så sent, säger specialistläkaren Malin Ankardal som är ledamot i Nordvästra Skånes läkareförening och som sitter i en facklig referensgrupp för arbetet med den nya organisationen. 

Hon påpekar att man från de fackliga föreningarna är positiva till en satsning på nära vård. Men det är också där samsynen med arbetsgivaren stannar i det här fallet.  

En av sakerna facket vänder sig emot är satsningen på näravårdenheterna i stället för utbyggd primärvård. Läkarföreningarna i Skåne pekar på närakutsatsningen i Stockholm som misslyckad och ifrågasätter därför ett införande av vad som förfaller vara samma sak i Skåne. 

Samtidigt noterar facket att i den nya nära vård-förvaltningen ingår akutverksamheterna i Ängelholm, Trelleborg, Hässleholm och Landskrona. Och oron finns att de ska bli mer av närakuter i längden. 

– Man väljer att splittra ett sjukhus så att efter nyår så kommer exempelvis Ängelholms akutmottagning att tillhöra en annan förvaltning än övriga sjukhuset. Det låter väldigt märkligt, säger Malin Ankardal. 

Hon säger att det finns en oklarhet kring bemanningen av näravårdenheterna; om det kommer att arbeta allmänläkare där utöver medicinjour från sjukhuset.

– Mina kollegor som i nuläget bemannar akuten vet inte om de även ska behandla halsfluss nästa år. Och det vill de ju veta för schemat. Det är i princip lagt för januari. 

Oskar Hammar, i grunden invärtesmedicinare som närmast kommer från ett uppdrag som verksamhetschef på akutsjukvård och internmedicin på Skånes universitetssjukhus, har lett utredningsarbetet bakom den nya förvaltningen. Han menar, liksom politikerna som stödjer införandet, att förändringen ska stärka den nära vården.

– Vi försöker få upp tempot ytterligare i omställningen till nära vård, säger han och påpekar att man vill förhindra att patienter faller mellan stolarna när det gäller olika vårdnivåer. 

– Vi samlar ett antal verksamheter i en förvaltning som blir ett kitt mellan sjukhusen, vårdcentralerna och kommunen, med ett särskilt uppdrag i samverkan. 

Vad är vinsten med den nya egna förvaltningen?  

– Jag upplever att vi kraftsamlar i den nära vården. Det blir en ganska tydlig styrsignal, men det ger också nya förutsättningar. 

Är närakuter likt Stockholms en väg för Skåne som blir verklighet med den nya förvaltningen? 

– Det är klart att vi måste vara ödmjuka och titta på andra och lära oss av det man gjort på andra ställen. Men jag skulle inte sätta vare sig likhetstecken eller olikhetstecken mellan närakuter och det som vi försöker att göra.  

Oskar Hammar säger också att han tar kritiken på allvar. En del av den fackliga kritiken handlar om att det är oklart hur den nya organisationen egentligen kommer att se ut i slutändan. Det är också något de styrande politikerna är medvetna om. Och Oskar Hammar beskriver gärna den nya organisationen som en plattform som man kommer att bygga vidare på. 

– Det stora arbetet börjar senare. Det är en liten utmaning när till exempel du ringer och frågar »ja men vad händer nu? Hur blir det annorlunda?«. Tanken är i första steget att bygga plattformen och att vi i verksamheterna utvecklar den tillsammans, också med invånarna och kommunerna. 

För läkarnas del – exempelvis på de fyra akutmottagningarna i den nya förvaltningen – kommer deras arbete att förändras något? 

– Det vi har sagt är att de flesta ska jobba kvar på samma ställe med ungefär samma arbetsuppgifter. 

Läkarförbundet Skåne är kritiskt till att förändringen nu ser ut att genomföras trots protester om en orimlig tidsplan, otydligt innehåll och en oro för personalflykt, som man uttryckte saken i en debattartikel i HD Sydsvenskan för några dagar sedan.  

Att det ändå görs nu har åtminstone till viss del med budgetarbetet att göra, sa regionrådet Gilbert Tribo (L) till Läkartidningen på en pressträff om regionens nya budget häromdagen. 

– Någon gång behöver man sätta ner foten i en förändring. Och ska vi kunna göra de stora ekonomiska förflyttningarna som krävs, är det ju i samband med budgetarbetet. Det är svårt att göra mitt i ett år. 

Satsningen i stort påpekar han dock handlar om att växla upp arbetet för en nära vård. Och för det krävs att samla de delarna under ett och samma tak. 

– Vi tror att vi behöver en särskild kraft som fokuserar på detta, sa han och fortsatte: 

– Så vi kan få mer pang för pengarna.  

Han har varit med om många reformer under årens lopp och säger att han förstår att det finns en oro; man vet vad man har men inte vad man får. 

– Men jag är övertygad om att vi kommer räta ut frågetecken efter frågetecken. Det kommer säkert vara barnsjukdomar den 1/1, men det kommer att rätas ut allteftersom. 

Budgetfrågan ligger på regionfullmäktiges bord den 4 november. 

Läs även:
Efter två års minusresultat – Region Skåne ska åter till ekonomisk balans