Neurokirurgin är i Sverige en relativt liten, och ibland något mytomspunnen, specialitet. För medicinstudenter är neurokirurgiplaceringen i bästa fall någon enstaka dag, och nästa naturliga beröringspunkt med specialiteten blir telefonkonsultation i samband med jour eller, om det vill sig väl, någon månad på randutbildningen. För att öka förståelsen av neurokirurgin har det under lång tid funnits ett behov av en modern bok som ger en lättillgänglig överblick. Ett behov av ett sådant verk finns även hos många neurologer som passerar en neurokirurgisk verksamhet som en del av sin specialisttjänstgöring. Den senaste svenskspråkiga läroboken, Pekka Mellergårds »Grundläggande neurokirurgi« (1998), publicerades förra årtusendet, och sedan dess har neurokirurgin gjort betydande tekniska framsteg och prognosen för flera neurokirurgiska åkommor har förbättrats.
Det finns en stor utmaning i att försöka sammanfatta en hel specialitet på ett översiktligt, pedagogiskt och hyfsat njutbart vis. I det aktuella fallet har författarna vävt ihop en intuitiv och matnyttig helhet med rimliga kapitelindelningar och pedagogiska illustrationer. Boken inleds med ett kunskapstätt kapitel om neurokirurgisk anatomi och kirurgiska tekniker. Just detta kapitel illustrerar bäst den tekniska utvecklingen som ägt rum under den senaste 20-årsperioden och är särskilt glädjande att läsa. Kapitlens ordningsföljd känns naturlig och rimlig med tanke på den flora av diagnoser som förekommer inom en neurokirurgisk verksamhet. Varje kapitel är lätt att överblicka tack vare faktarutor och sammanfattningar.
Trots många medförfattare är språket gediget och genomarbetat till den grad att till och med en sträckläsning känns trivsam och upplyftande. Författarna lyckas föredömligt knyta sina respektive kapitel till neurokirurgin som helhet, och även mjukare och högst relevanta aspekter, såsom etik, berörs. I vissa delar övergår texten till en närmast skönlitterär karaktär, något som vittnar om författare som önskar förmedla mångårig och dedikerad yrkeskunskap. De ger helt enkelt intryck av att vilja berätta om neurokirurgi.
Författarna har den höga ambitionsnivån att boken ska vara heltäckande. De har lagt stor vikt vid de vanligaste kliniskt förekommande tillstånden: traumatiska skador i hjärna och kotpelare, ryggmärgsskada, vaskulära tillstånd, likvorcirkulationsrubbningar och tumörer. Den pediatriska neurokirurgin har fått adekvat utrymme, vilket är viktigt dels då neurokirurgin som specialitet behandlar patienter från neonatologin till geriatriken, dels då neurokirurgiska kapitel inte är så vanligt förekommande inom pediatrisk litteratur. I analogi med detta hade den åldrande hjärnans neurokirurgi kanske också förtjänat ett eget kapitel.
Områden som neurokirurgisk omvårdnad, rehabilitering, radiologi och perifer neurokirurgi nämns, men känns kanske något styvmoderligt behandlade i helheten. Nagelfars bildmaterialet och referenslistan kan vissa referenser och radiologiska bilder kännas lite daterade, men det handlar om mindre skönhetsfläckar i en i övrigt solid och dagsaktuell helhet.
Boken är ett ypperligt referensverk inom neurokirurgi som klinisk specialitet för studenter, omvårdnadspersonal och läkare inom angränsande specialiteter. Med ett så pass gediget grundmaterial kan vi hoppas på en ny upplaga inom inte alldeles för avlägsen framtid – ett decennium kanske. Eller åtminstone detta årtusende.