Ointresset för utlandsstuderande svenskar leder till kompetensflykt

Sverige står inför en akut brist på specialistläkare, men trots detta ges få möjligheter för svenska medicinstudenter som utbildar sig utomlands att genomföra praktik på svenska sjukhus.

Samtidigt ser länder som Finland och Norge detta som en möjlighet och arbetar aktivt med att attrahera dessa studenter genom att erbjuda utlandsstuderande praktik under utbildningen. Detta skapar inte bara tidiga relationer, utan leder ofta till att studenterna bosätter sig där efter examen – en vinnande strategi som resulterar i att Sverige förlorar värdefull kompetens.

Enligt Socialstyrelsens nationella planeringsstöd 2022 är läkare den yrkesgrupp som har högst andel legitimerade med utbildning utanför Sverige. Faktum är att 56 procent av de läkare som ansökte om läkarlegitimation under 2022 hade genomgått sin utbildning utomlands [1]. Det är därför avgörande att Sverige satsar på dessa läkare redan under studietiden.

Den 14 oktober 2024 deltog jag i Utlandskongressen i Riga, där majoriteten av svenska medicinstudenter som utbildar sig utomlands fanns representerade [2]. Representanter från norska bemanningsföretag och från regionen Österbotten i Finland närvarade och visade ett stort intresse för att rekrytera läkarstudenterna. Den finska delegationen berättade att över 20 svenska studenter hade gjort praktik hos dem under året, och under kongressen visade de intresse av att erbjuda ST till dem som redan börjat arbeta där.

I Finland och Norge har man förstått att praktikplatser spelar en avgörande roll för framgång. Genom att ge svenska utlandsstuderande möjlighet till praktik under utbildningen – något som Sveriges sjukhus inte alltid prioriterar – skapar man tidigt en värdefull relation som ofta resulterar i en framtida anställning. Utlandsstuderande är vana vid att anpassa sig till nya miljöer efter flera år utomlands, vilket gör dem öppna för att söka arbete utanför hemlandet efter avslutade studier.

I Sverige har däremot regionerna varit mycket försiktiga. Under min tid som ordförande för Sveriges läkarförbund student utland 2022–2023 försökte vi vid flera tillfällen att föra samtal med regionerna om att ge utlandsstuderande möjlighet att genomföra praktik i Sverige. Trots att utländska universitet erbjöd ekonomisk kompensation för varje student som praktiserade på svenska sjukhus möttes vi gång på gång av ett nej. Det vanligaste skälet som anfördes var att det inte fanns tillräckligt med plats på studieorterna för svenska studenter. Det är särskilt intressant med tanke på att jag själv, genom personliga kontakter, lyckades genomföra majoriteten av min praktik på stora universitetssjukhus – med det enkla villkoret att jag inte var där samtidigt som deras egna studenter. Detta problem kunde alltså lätt lösas.

I somras arbetade 474 yrkesaktiva läkare med svensk legitimation i Norge, enligt statistik från landets läkarförening. En hög andel läkare i Norge med medborgarskap från Sverige är utbildade utanför Sverige, exempelvis i Danmark eller Östeuropa [3]. Detta är en tydlig varningssignal. Om vi inte agerar snart, riskerar vi att fler av våra framtida ST-läkare etablerar sig i andra länder, vilket gör att de aldrig återvänder till Sverige.

Österbotten i Finland har framgångsrikt rekryterat utlandsutbildade läkare, och i år har regionen deltagit både på AT-mässor i Sverige och på en BT-mässa i Riga. Själv studerade jag i Riga och tog examen tillsammans med 42 andra svenska studenter. Av oss 43 legitimerade läkare valde 6 (14 procent) att börja arbeta i Finland efter examen. Alla dessa läkare erbjöds konkurrenskraftiga löner och goda arbetsvillkor.

Sverige bör agera och följa dessa framgångsexempel genom att aktivt arbeta för att attrahera utlandsutbildade läkare till Sverige. Vi har inte råd att förlora värdefull kompetens till våra grannländer. Det är hög tid att vi agerar innan dessa framtida ST-läkare väljer att bosätta sig och arbeta utomlands för gott.