Vilka har varit de viktigaste genombrotten inom ert område under det senaste decenniet?
– Jättemycket har hänt! Stora tekniska landvinningar med exempelvis multienergi-DT, molekylär avbildning med PET/DT samt PET/-MR inklusive »tracer«-utveckling för diagnostik och terapi, så kallad teranostik. Helt nya tekniker inom ultraljud med möjlighet att bedöma vävnadens stelhet (elastografi) och kvantitativa metoder för att bedöma vävnadssammansättning med MR. En otrolig utveckling inom interventionell radiologi, både vad gäller diagnostik och terapi, samt ablationer. Gemensamma arkiv för bilddata från röntgen och nuklearmedicin. Ändrade arbetssätt för radiologen med ökad distansgranskning och hemarbete. AI i vidare bemärkelse har fått genomslag; störst användning finns hittills inom bildrekonstruktion. Bröstradiologin har kommit längst.
Vilka medicinska frågor driver ni?
– Vi jobbar mycket tillsammans med andra specialiteter i de medicinska frågorna. Det vi driver på egen hand handlar mycket om teknik samt validering av metoder.
Vilka utbildningsfrågor är viktiga för er?
– Radiologin är en föregångare för certifiering av subspecialister via Läkaresällskapet. I dagsläget kan man bli certifierad inom bröst-, gastro-, uro-, barn-, muskuloskeletal samt interventionell radiologi.
Vilka är de viktigaste framtidsfrågorna?
– Kompetensförsörjning på alla nivåer. Den överskuggande framtidsfrågan är kapaciteten – då befolkningen blir äldre och lever längre med kroniska sjukdomar ökar behovet kraftigt. Vi hoppas på Kloka kliniska val och att mer samarbete över specialitetsgränserna kan minska överdiagnostik och även överbehandling. Olika AI-applikationer kommer säkerligen att avlasta oss i rutinjobbet.
