Till Bologna reser den vanliga turisten nog främst för att njuta. Staden är en världskänd matstad, vilket ett av »hennes« tre smeknamn speglar: »La grassa« (den feta). 

För många andra är det Bolognas berömda lärosäte som lockar. I »La dotta« (den lärda) grundades som bekant världens första universitet 1088 [1], och då som nu kommer studenter långväga ifrån för att studera vid någon av dess 23 fakulteter. 

Det tredje av Bolognas smeknamn, »La rossa« (den röda), anses syfta på de talrika röda husfasaderna i staden, även om det finns de som hävdar att det syftar på stadens historiskt »vänsterorienterade« politik.

I »Den lärda« är den anatomiska teatern, där dåtidens lärde började ge anatomilektioner år 1637, ett populärt turistmål. Den historiskt viktiga amfiteaterliknande lärosalen blev i stort sett totalförstörd av tyska bomber i januari 1944. I dag kliver besökaren in i en mödosamt restaurerad miljö [2]. 

Betydligt färre vanliga turister besöker den unga patienten med svår variola, och detta är nog – handen på hjärtat – en museisamling som kräver att besökaren hyser ett stort intresse för anatomi, vetenskap och medicinhistoria för att kunna uppskattas till fullo. 

Det anatomiska vaxmuseet är inhyst i institutionen för (human)anatomiska vetenskaper och rörelsesystemets patofysiologi [3]. Det invigdes på 1970-talet av Luigi Cattaneo, som då var professor i anatomi samt kurator för vetenskap och konst vid universitetet i Bologna.

Under 1700- och 1800-talen skiftade intresset hos medicinska forskare från studier av människans anatomi till patologi. Man ville nu lära sig att förstå bakomliggande orsaker till och utvecklingen av olika sjukdomar och anomalier, och det är vid den här tiden skickligt utförda vaxmodeller börjar användas i fallstudier [3]. 

Förutom de anatomiska vaxmodellerna finns här Luigi Caloris samling av mänskliga skallar (cirka 2 000) från medeltiden och framåt, vilken är en ganska omskakande syn. Luigi Calori (1807–1896) var professor i anatomi vid universitetet i Bologna i drygt 50 år. Han satte under sin tid nya standarder inom såväl anatomi och teratologi (läran om missbildningar) som jämförande anatomi och antropologi [3].

Professor Calori producerade omfattande litteratur, som fortfarande används av studenter vid universitetet i Bologna. Även övrigt som visas i montrarna används som undervisningsstöd, bland annat insamlade exempel på olika missbildningar och felställningar, ett flertal exempel på siamesiska tvillingar (även de intrycken kan vara svåra att skaka av sig) samt skickligt utförda teckningar som illustrerar modus operandi hos dåtidens specialister i anatomi.