Jens växte upp i Kolding, Danmark. Han tog sin utbildning till läkare vid Århus Universitet. Sverige lockade med specialistutbildning och han blev specialist i gynekologi och obstetrik vid sjukhuset i Karlskrona. Forskningsintresset och intresset för den då nya tekniken ultraljud förde honom till Malmö och USA innan möjligheten till en överläkartjänst lockade honom till Värnamo. Sedan fördes karriären vidare till Danmark igen där han var verksamhetschef först i Kalundborg för att till sist sluta cirkeln med att bli verksamhetschef i födelsestaden Kolding där han verkade fram till sin pension. Sedan drog flyttlasset tillbaka till Sverige, som efter de många yrkesåren där hade blivit hans nya hemland.

Utöver den långa yrkeskarriären satt han även i Sylf:s centralstyrelse under 70- och 80-talen, och stod tillsammans med kollegorna bland annat bakom den ur förhandlingssynpunkt lyckade kampanjen »1 krona mer i timmen«. Efter att han blev specialist var han under 17 år ordförande för Jönköpings läns läkarförening.

Jens var en läkare av den gamla skolan på det sättet att han var både kliniker, forskare och ledare. Han var först och främst en kliniker som satte patienten i fokus. Hans varma personlighet och stora empati gjorde det lätt för honom att prata med alla. Det kliniska arbetet prioriterade han högt, och han föreslog därför under sin tid som verksamhetschef att administrativa möten kunde man ha på lördagsförmiddagar då det inte var så många patienter inbokade. Sjukhusadministratörerna höll naturligtvis inte med.

Jens hade en bredd som kliniker och kunde det mesta, men han brann för obstetriken. Han var i sitt esse när det var tal om de svåra graviditeterna där han oftast var den man vände sig till.

Under sin tid som klinikchef var han mycket omtyckt, främst för att han ledde med sig själv som exempel: en mycket aktiv kliniker. Han var öppen och vänlig och väldigt omtyckt hos alla personalgrupper. Han lade stor fokus på de yngre kollegorna och deras kliniska utbildning, de skulle släppas fram och stå på egna fötter med de äldre som stöd.

Många hade möjlighet att tala med och tacka Jens under hans sista dagar. Många delade då ljusa minnen med honom till hans stora glädje.

Själv vill han skicka en sista hälsning

»Jag hade ett mycket bra liv och jag tänker med glädje på alla fina människor jag hade förmånen att arbeta med«.