Replik. Läkarförbundet delar debattörernas oro över att privata sjukvårdsförsäkringar kan skapa ojämlikhet i vården. Vår ståndpunkt är, och har alltid varit, att vården ska vara offentligt finansierad och ges efter patientens medicinska behov, inte ekonomiska förutsättningar eller efterfrågan.

Läkarförbundet är en demokratiskt styrd organisation med fullmäktige som högsta beslutande organ. Ett viktigt dokument som medlemmarnas representanter beslutar om på fullmäktigemötet är vår verksamhetsplan, Strategi 2030. Strategin styr de frågor som förbundet ska prioritera att arbeta med. Utan prioritering uteblir oftast framgångarna i det politiska påverkansarbetet.

Det är korrekt att frågan om privata sjukvårdsförsäkringar inte återfinns i den föreslagna strategin, men precis som i övriga frågor följer förbundet fullmäktiges beslut. Det framgår exempelvis också av förbundets remissvar till Ds 2022:15. Där betonas behovet av regleringar för att förhindra att privata sjukvårdsförsäkringar påverkar den offentliga vårdens köer negativt. Förbundets agerande är därmed helt förankrat i de riktlinjer som fullmäktige fastställt.

Det har inte skett någon kursändring beträffande privata sjukvårdsförsäkringar sedan Sofia Rydgren Stale efterträdde Heidi Stensmyren som ordförande [1]. Läkarförbundets ställningstagande, att det är den offentliga vårdens resursbrist och låga tillgänglighet som är grundproblemet och som driver efterfrågan på privata alternativ, är detsamma nu som då.

För att komma åt detta grundproblem föreslår förbundet kraftfulla reformer som ökar primärvårdens resurser, inför listning på fast läkare och stärker tillgängligheten, insatser som Läkarförbundet menar kommer att minska köerna och ge alla patienter en rättvisare och mer kontinuerlig vård.

För Läkarförbundet är frågan om behovsstyrd och jämlik vård alltid central. Ett exempel är det fokus vi ägnar den kanske största orsaken till en ojämlik vård: Sveriges 21 olika sjukvårdssystem, som innebär att vårdens tillgänglighet och kvalitet varierar med patienternas postadresser. Det är en ojämlik vård som behöver åtgärdas på flera politiska plan och som förbundet arbetar med, bland annat inom de strategiska målen för vårdens styrning, primärvårdsreform, fast läkare, fler vårdplatser med flera.

Även om privata sjukvårdsförsäkringar inte återfinns som enskild uttalad fråga i den gällande strategin eller i det politiska programmet – precis som flera andra viktiga frågor – innebär det inte att vi avstår från att arbeta med frågan. Vi bevakar kontinuerligt utvecklingen av privata sjukvårdsförsäkringar och är beredda att agera enligt fullmäktiges beslut om det blir aktuellt eller om nya politiska initiativ tas.

Avslutningsvis oroas debattörerna över en utveckling där den privata vården ökar. Läkarförbundet har medlemmar hos olika arbetsgivare. Flera arbetar för privata vårdgivare, exempelvis privata vårdcentraler. Vi ser inte nödvändigtvis en motsättning mellan privata, ideella och offentliga vårdgivare inom ramen för den offentligt finansierade vården. Med rätt utformade regelverk bidrar en mångfald av vårdgivare till en utveckling mot jämlik vård, förbättrad folkhälsa och ökad medicinsk kvalitet.

Vi vill understryka att vår roll även i fortsättningen är att arbeta för att sjukvården ska vara både jämlik och hållbar. Vi ser det som vårt ansvar att fortsätta bevaka och agera i frågor som kan hota den principen – inklusive påverkan av privata sjukvårdsförsäkringar. Läkarförbundet kommer att fortsätta stå upp för en vård som sätter patientens behov främst och aktivt arbeta för en utveckling som stärker det offentliga vårdsystemets integritet och en tillgänglighet efter behov för alla.

Läs också:
Kan medlemmarna verkligen påverka Läkarförbundets politik?