Läkare misshandlades när Akademiska bröt mot skyddsstopp

I den interna utredningen konstaterades att en rad brister låg bakom händelsen. Samtalsrummet hade bara en utgång, vilket försvårade flykten, och överfallslarmet gick inte i gång eftersom det krävdes att knappen trycktes in i fem sekunder, vilket inte hanns med i den tumultartade situationen.

Efter händelsen våren 2023 lade Tomas Haapaniemi, huvudskyddsombud för Saco och Upplands allmänna läkarförening, skyddsstopp inom akutpsykiatrin för användandet av samtalsrum med endast en utgång. Undantag var om det var minst tre medarbetare närvarande alternativt två medarbetare och en väktare i närheten. Detta skulle gälla tills rummen byggts om för att få fler flyktvägar, något som utlovades. Skyddsombuden lade också ett stopp för ensamarbete i direkt patientkontakt.

– Vi lade skyddsstopp som gjorde att man kunde fortsätta bedriva verksamheten under tiden som arbetsgivaren byggde om men som ändå höjde skyddsnivån för de anställda, säger Tomas Haapaniemi.

Arbetsgivaren överklagade inte skyddsstoppen, vilket innebär att de legat fast sedan dess. Men stoppen har inte alltid efterlevts. Det visar utredningen efter den senaste misshandeln i september i år. I den skriver Tea Sundsten, verksamhetschef för psykiatrin, att man känner till bristerna med lokalerna sedan tidigare händelser och att man är medvetna om att man inte uppfyllt kravet i skyddsstoppen.

»Då vi sedan april 2023 har ett pågående skyddsstopp efter en tidigare allvarlig våldshändelse får ingen personal vistas i samtalsrum ensam med patient, dessutom bör man vara minst tre personal i samtalsrum utan två flyktvägar. Dock var bemanningen under dagen för den aktuella händelsen sådan att det inte var möjligt att vara tre personal på samtalsrummet, eftersom säkerhetsbemanningen på resten av avdelningen i så fall inte kunnat upprätthållas«, skriver Tea Sundsten.

Tomas Haapaniemi är besviken över att arbetsgivaren inte tagit skyddsstoppet på allvar.

– Det är trist att man bryter mot skyddsstoppet. Jag var naiv nog att tro att man följde reglerna när jag inte hörde något.

Tea Sundsten, verksamhetschef för psykiatrin på Akademiska, beklagar det inträffade.

– Vad ska man säga, det är så klart jätteolyckligt. Det vi kan se när vi tittar på händelsen i september är att det var högt patienttryck, och man gjorde en bedömning inför det här samtalet där man inte såg en förhöjd risk utifrån patientens beteende. Men om frågan är om det är en rutin som inte har följts, så ja, det är det. Det är olyckligt så klart.

Hon utesluter inte heller att man har brutit mot skyddsstoppet vid fler tillfällen.

– Utifrån den akuta karaktären på en psykakut är det sannolikt att det finns fler tillfällen där man varit en person för lite, men där ingenting har hänt. Det är oerhört sällan det händer något så här våldsamt. De allra flesta samtal går lugnt till, det här är ett undantagsfall.

Att läkaren som misshandlades i höstas inte blev allvarligare skadad var ren tur, säger Tomas Haapaniemi.

– Vad hade hänt med ett knytnävsslag till eller om man hade dunkat huvudet hårdare mot golvet? Den här typen av våld är jättefarligt, någon kan dö om det går riktigt illa. I den psykiatriska akutsjukvården finns väldigt farliga personer, det uppstår farliga situationer. Man kommer aldrig att kunna trolla bort det, men det ställer desto större krav på att man arbetar så mycket som möjligt med säkerheten.

Efter händelsen 2023 ställde skyddsombuden också krav på nya, effektivare larm, något som sjukhuset också lovade att se över. Men även vid överfallet i år strulade larmet. I sjukhusets egen utredning konstaterar man att skötaren som tryckte på överfallslarmet tyckte att det tog lång tid för larmet att gå i gång, och att rumslarmet visade fel rumsbeteckning, vilket gjorde att kollegorna utanför inte visste vilket rum de skulle springa till. Detta trots att arbetsgivaren genomfört en uppdatering av larmsystemet.

Verksamhetschef Tea Sundsten säger att man tittar på frågan för att se om det går att göra ytterligare förbättringar av larmen.

– Det finns mätningar som visar att man kan förkorta tiden från att man trycker på sitt personlarm till att det syns på displayen, jag vet dock inte med hur många sekunder. Självklart vi vill ha de bästa tekniska hjälpmedlen. Säkerheten är superviktig, både för vår skull och för patienternas.

Tomas Haapaniemi tycker inte att en uppdatering av det gamla larmet är en tillräcklig åtgärd. Han påpekar att det redan i dag finns snabbare och säkrare larm inom den somatiska vården på Akademiska sjukhuset.

– Personalen är inte trygga med det larmet, det är inte tillräckligt bra och säkert. Det finns en stor osäkerhet kring om larmet. Om du ens lyckas utlösa det och det fungerar är sex sekunder påpucklande väldigt mycket.

I dag är ombyggnationen på avdelningen delvis klar, och rummet där båda misshandelsfallen ägde rum används inte längre som samtalsrum. Tomas Haapaniemi säger att han kan tänka sig att diskutera en hävning av den delen av skyddsstoppet.

Vad som ska bli följden av brottet mot skyddsstoppet återstår att se. Tomas Haapaniemi har begärt förhandling med arbetsgivaren, berättar han. Enligt arbetsmiljölagen har skyddsombud som hindrats i sin utövning rätt att begära skadestånd.

– Skyddsstoppet är ett kraftfullt verktyg. Om man bara struntar i det som man inte tycker är lagom, då har man berövat oss det här verktyget. Om man struntar i det, som i det här fallet, och det inte händer något blir man till slut inte så bekymrad över att man bryter mot det. Så kommer det en händelse, som här, som visar att det nog hade varit lämpligt att följa det. Om arbetsgivaren var övertygad om att man hade tillräcklig säkerhet hade man begärt att få häva skyddsstoppet.

Arbetsmiljöverket inspekterade mottagningen i början av november.