Läkarexpert tror att förslaget om kommunala läkare gör liten skillnad

Förra sommaren fick Mikael Ohrling i uppdrag av regeringen att analysera och lämna förslag som stärker kommunernas möjligheter att säkra tillgången till läkare i kommunal hälso- och sjukvård.  I förra veckan överlämnades betänkandet med titeln »Stärkt kompetens i kommunal hälso- och sjukvård« till regeringen. Det innehåller en rad förslag om hur både tillgång till läkare och kompetensförsörjning inom kommunal hälso- och sjukvård ska förbättras. 

Ett av förslagen är att kommuner ska ha möjlighet att anställa läkare för patientnära kliniskt arbete, men att regionens grundläggande ansvar för läkarmedverkan kvarstår.

Nadja Schuten Huitink, som också är vice ordförande i Sveriges distriktsläkarförening, är försiktigt positiv till förslaget, även om hon inte tror att det kommer att göra så stor skillnad.

– Jag tycker egentligen att det kvittar vem som är huvudman, så länge en läkare får rätt förutsättningar för att kunna göra jobbet. Till exempel ska det säkerställas att möjligheten finns till fortbildning och kontinuerligt lärande, journalföring anpassat till läkaryrket, förskrivning av läkemedel och läkemedelsbudget, tillgång till laboratorium för provtagning, lokaler och teknisk utrustning nödvändig för läkaryrket, ansvar och utformning av vård under jourtid och så vidare. Troligen kommer de allra flesta läkare som arbetar i kommunal hälso- och sjukvård att vara fortsatt anställda inom regionen, men det är bra att möjligheten öppnas upp och att det är frivilligt – att det i alla fall inte är förbjudet.

Hon är mer nöjd med utredningens förslag om att tillsätta en nationell samordnare för att nå Socialstyrelsens riktvärde om 1 100 invånare per specialistläkare i primärvården. Tanken är att samordnaren tillsammans med primärvårdsansvariga i regionerna ska planera och sätta upp mål för hur och när riktvärdet kan nås.

– Det är ett mycket bra förslag. Utvecklingen går för långsamt i regionerna. Socialstyrelsen tog fram riktvärdet redan 2022, men många regioner har fortfarande inte tagit fram någon färdplan för hur de ska nå målet. En nationell samordnare skulle kunna skynda på arbetet. 

Ett av de viktigaste förslagen i utredningen, enligt Nadja Schuten Huitink, är det om att Socialstyrelsen ska ta fram föreskrifter för hur avtalen om läkarmedverkan ska utformas.

– Det är jätteviktigt med bra avtal mellan kommuner och regioner, så att det tydligt framgår vem som har ansvar för vad, vad som händer när de inte uppfylls och att parterna blir likvärdiga. Vi hoppas att regeringen går vidare med det här förslaget och att det tas fram i nära samarbete med fack- och professionsföreningarna.

Förslaget om att det ska finnas medicinsk kompetens på ledningsnivå i kommuner och regioner ser Nadja Schuten Huitink som ett steg i rätt riktning, men tycker att man kunde ha gått längre.

– Utredaren har missat att ställa ett yrkeskrav. Det skulle behöva vara en specialistläkare som kan göra medicinska prioriteringar och bedöma medicinska konsekvenser av beslut, för att det ska bli effektivt.

Några av arbetsmarknadens parter inom hälso- och sjukvården har också kommenterat utredningens förslag. Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale svarade i torsdags, i ett mejl till Läkartidningen, att hon är försiktigt positiv till utredningens förslag. Hon tycker att förslaget om att inrätta en nationell samordnare är mycket bra. 

»Bristen på specialister i allmänmedicin samt geriatrik är en av de främsta orsakerna till att den kommunal hälso- och sjukvården inte fungerar så bra som den borde.«

Hon gillar även förslaget om föreskrifter för hur avtalen om regionernas läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård ska utformas. 

»Vi har mycket att vinna på att förtydliga dessa avtal för att säkerställa kontinuiteten och så att läkarna får tillräckligt med tid för patienterna«, skriver hon.

Hon är även positiv till förslaget om att läkare ska finnas tillgänglig för medicinsk bedömning dygnet runt för patienter i den kommunala hälso- och sjukvården.

Hon är däremot, precis som Nadja Schuten Huitink, missnöjd med att utredningen inte lagt fram något förslag om att medicinskt ledningsansvarig läkare ska finnas inom kommunens primärvård.

»För att fullt ut trygga patientsäkerheten vid dimensionering, organisering och utveckling av kommunens primärvård krävs medicinsk kompetens på ledningsnivå inom kommunerna. Inte minst är detta viktigt under kriser och katastrofer.«

Johan Kaarme, chef för hälso- och sjukvårdsavdelning på Sveriges Kommuner och regioner, SKR, är mer kritisk till utredningens förslag. Han sågar förslaget om att kommuner ska anställa läkare. Han menar att det riskerar att skapa oklarheter om vem som har ansvaret.

»Den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen behöver stärkas. Men vår uppfattning är att kommunala läkare inte löser några problem utan mest riskerar att skapa nya. Vi ser en risk för oklarheter i ansvarsfördelning och att parallella sjukvårdsorganisationer byggs upp. Det är resursslöseri som inte stärker kvaliteten inom den kommunala sjukvården«, säger Johan Kaarme, enligt ett pressmeddelande från SKR.

SKR pekar i stället på att befintliga avtal mellan kommuner och regioner kan ge möjlighet att säkra läkartillgången för patienter inom kommunal sjukvård.

»För en patient spelar det ju ingen roll om det är kommunen eller regionen som betalar läkarens lön. Det viktigaste är det finns rätt kompetens på rätt plats, och att vården inom både kommuner och regioner och god och patientsäker«, säger Johan Kaarme vidare, enligt pressmeddelandet.

Johan Kaarme är dock, precis som Läkarförbundets ordförande, positiv till utredningens förslag om att krav införs på att kommunal hälso- och sjukvård ska ha tillgång till medicinsk bedömning av läkare och sjuksköterska dygnet runt. 

Läs även:
Utredning: Kommuner ska få större frihet att anställa läkare
Så har det gått för kommunerna som anställt läkarstrateger – fler på gång
Mikael Ohrling ska stärka kommunal medicinsk kompetens
Utredare ska föreslå en ordning för kommuner att anställa läkare
Förre kommunläkaren avråder andra kommuner från att anställa läkare
Äldreministern vill få fler läkare att söka sig till geriatrik och kommuner
Ett tjugotal kommuner vill anställa läkare: »Behöver rätt kompetens«
Läkarstrateg blir språkrör för kommunal äldrevård i Örebro