Användningen av narkotikaklassade substanser eller »droger« ökar inom arbetslivet, vilket kan få allvarliga konsekvenser [1]. Därför har många arbetsgivare infört alkohol- och drogpolicyer [2] som, utöver krav på nykterhet och drogfrihet under arbetstid, inkluderar rutiner för att förebygga och tidigt upptäcka problem [3]. En vanlig metod är alkohol- och drogtestning, vilket också har ett viktigt signalvärde [4-7]. Drogtest används för närvarande främst inom den privata sektorn, men Sveriges Kommuner och regioner och Arbetsgivarverket har nyligen föreslagit att de införs även för offentligt anställda [8].

Avonova företagshälsa utför drogtestning i arbetslivet, där slumpvisa test och nyanställningstestning är vanligast (cirka 40 procent vardera). Testningen utförs på urinprov, utom slumpvis testning, som huvudsakligen utförs på salivprov. Analyserna sker vid Karolinska universitetslaboratoriet, som är ackrediterat för alkohol- och drogtestning i arbetslivet [5, 9]. Proven genomgår först en immunkemisk sållning (screening), varefter alla positiva resultat bekräftas (verifieras) med vätskekromatografi–masspektrometri (LC-MS) [7].

Standardtestpanelen omfattar amfetamin, metamfetamin och MDMA (ecstasy), bensodiazepiner (förskrivna), cannabis (THC) [10], kokain, opioider och tramadol med nationellt harmoniserade gränsvärden [11]. I urinprov mäts också kreatinin för att uppväga skillnader i urinutspädning [12]. Innan ett positivt drogtest fastställs, utvärderas det av en specialutbildad »MRO-läkare« (medical review officer) [4]. Syftet är att minimera risken för felaktiga bedömningar, eftersom förekomst av narkotikaklassade substanser även kan bero på användning av läkemedel som ordinerats av läkare.

Av närmare 24 000 drogtest som Avonova utförde under 2023 innehöll 4,6 procent narkotikaklassade substanser. Uppdelat efter provtyp var 6,3 procent av urinproven och 1,9 procent av salivproven positiva. Andelen positiva salivprov var dock högre (6,0 procent) när en känsligare LC-MS-multimetod [13] hade använts. Det skedde när testpersonen »inte kunde kissa« eller lämnade ett mycket ljust (utspätt) urinprov, vilket väckte misstankar om att provet hade manipulerats.

Flest prov togs och flest positiva fynd gjordes vid testning i samband med rehabilitering och nyanställning och vid slumpvis testning. Nästan alla positiva test (>95 procent) vid tillbud/incident eller misstanke om drogpåverkan bedömdes bero på otillåten användning, men antalet sådana prov var litet. Av positiva prov vid nyanställning eller hälsokontroll bedömdes endast ungefär hälften bero på otillåten användning.

Cannabis var det klart vanligaste fyndet (>40 procent), följt av amfetamin (>20 procent), kokain och bensodiazepiner (>10 procent vardera), och den inbördes ordningen var densamma oavsett testningsorsak. Så gott som alla positiva fynd av cannabis och kokain bedömdes bero på otillåten användning, jämfört med klart lägre andelar för substanser som även förskrivs som läkemedel [14, 15]: bensodiazepiner (sömnmedel/lugnande) 56 procent, amfetamin (ADHD-medicin) 37 procent och opioider (smärtlindrande) 29 procent.

Andelen amfetaminpositiva prov varierade mycket beroende på testningsorsak. Vid tillbud/incident eller misstanke om påverkan bedömdes samtliga bero på otillåten användning, vid slumpmässig testning/rehabilitering ungefär hälften (43/52 procent) och vid nyanställning endast 8 procent. I dessa fall kan kiral analys övervägas för att fastställa om ursprunget är läkemedel eller gatuamfetamin [15].

Studien bekräftade att användning av narkotikaklassade substanser är utbredd inom arbetslivet [1], vilket kräver åtgärder. Inte minst den höga andelen positiva prov vid misstanke om påverkan eller vid incidenter tydliggör behovet av ökad testning i dessa situationer. Detta är viktigt både för att motivera behandling och minska risken för framtida problem och för att undanröja obefogade misstankar, eftersom läkemedelsanvändning kan förklara vissa positiva fynd. Genom att upprätthålla tydliga och effektiva alkohol- och drogpolicyer, inklusive välfungerande rutiner för testning och utvärdering, kan arbetsgivare bidra till ett säkrare arbetsklimat.

Fredrik Sparring är verksam på Avonova Hälsa AB, som utför drogtestning i arbetslivet. Anders Helander är verksam på Karolinska universitetslaboratoriet, som utför droganalyser.