Hur känns det att ha tilldelats Augustpriset för din bok »Ett liv värt att leva«?
– Det känns jättekul, det var ett pampigt firande. Många verkar bry sig om det här priset, så jag hoppas att det här gör att boken når ut till ännu fler. Det här med böcker är lite svårt, man riskerar ju att kasta bort åtta timmar på något tråkigt som man ångrar sedan. Nu kanske folk känner sig tryggare med att det är en bra bok och därför våga läsa den.
Trodde du att du skulle ta hem det här?
– Nej, jag trodde inte ens att jag skulle bli nominerad. Det kändes osannolikt. Men det är ännu roligare att vinna när man inte har några förväntningar, visade det sig.
Vad tycker du om juryns motivering?
– Den var vackert skriven och jag blev glad av att läsa den. Det känns som att de förstod vad jag hade försökt åstadkomma.
Hur kommer det sig att du skrev den här boken om självmord från första början?
– Jag tyckte, och tycker fortfarande, att frågan om självmord är för svår och komplex för att låta bli. Vi brottas med det här problemet i sjukvården, men jag uppfattar att vi inte så ofta pratar om problemet självt och vad det innebär, utan att vi håller oss mer på en praktisk handläggningsnivå. Men det finns många väldigt stora, etiska frågor som ligger och värker i det här ämnet.
Läs också:
Recension: Vad är ett liv värt att leva?
Juryns motivering
»En bok om självmord i historien, kulturen och i våra samveten. Christian Rück, professor i psykiatri vid Karolinska institutet, skriver nyanserat, med stor insikt och en befriande självklarhet om detta oerhört svåra ämne. Det är skenbart anekdotiskt, men de korta berättelserna om människor som tagit, velat, fasat för att avsluta sitt liv bildar en helhet. Den här boken resonerar med dig som har berörts av livets svärta, med dig som stod bredvid, med dig som har läst och hört om det men inte drabbats direkt. En bok som lyckas ta sig förbi och igenom alla de tabulager som ligger kring ämnet.«