Forskningen går snabbt inom många områden. Hett i dag är bland annat jakten på bromsande behandling vid Alzheimers sjukdom och utvecklingen av nya effektiva cell- och genterapier, och så kommer det att vara även det närmaste decenniet. Det tror Oskar Hansson, överläkare och professor i neurologi vid Lunds universitet, och Gunilla Enblad, överläkare och professor i onkologi vid Uppsala universitet.
Oskar Hansson är övertygad om att det kommer att hända massor inom alzheimerforskningen. Han har bland annat stora förhoppningar om att det snart ska vara möjligt att skjuta upp insjuknandet i allvarlig kognitiv svikt i fem eller kanske till och med tio år.
– Då kommer de allra flesta med Alzheimers sjukdom aldrig till det stadiet utan går bort av något annat dessförinnan. Det är rimligt att tro att vi kan närma oss det inom en tioårsperiod.
Vägen dit tror han är trefilig: Att i ett tidigt skede ge behandling mot de amyloida placken i hjärnan som kopplas till alzheimer, effektivare och säkrare antiamyloidterapier, och kombinationsbehandlingar som förutom att rensa bort amyloid är riktade mot tau, ett annat protein som kopplas till sjukdomen.
– Däremot tror jag inte att det kommer att vara möjligt att bota en person som redan har utvecklat allvarlig kognitiv svikt på grund av sjukdomen, säger Oskar Hansson.
Gunilla Enblad förväntar sig en explosion av nya cell- och genterapier de närmaste åren.
– Jag tror att vi bara är i början av den utvecklingen.
Hon tycker att isen på sätt och vis har brutits av framgångarna med så kallad CAR-T-cellterapi – en form av immunterapi som innebär att immunceller tas ut och modifieras genetiskt för att bli bättre på att hitta och döda tumörceller, innan de återförs till patienter.
I dag används behandlingen i svensk rutinsjukvård för att bota lymfom och leukemi hos patienter som annars skulle ha dött.
– Vi har sett att det som först verkade som ren »science fiction« fungerar. Nu letar världen febrilt efter hur vi ska kunna använda CAR-T-celler för att attackera andra cancerformer. Det kommer att hända otroligt mycket de närmaste åren.
Hon tror dessutom att CAR-T-celler snart kommer att kunna bota en rad autoimmuna sjukdomar.
– Studier vid framför allt SLE pekar mot sensationella resultat, även om det hittills handlar om få patienter och kort uppföljningstid. Det verkar som om en enda behandling kan återställa hela immunsystemet så att patienten plötsligt är av med sin sjukdom.
Med anledning av Läkartidningens 120-årsjubileum blickar vi bakåt på den utveckling som skett det senaste dryga seklet, men också framåt.
Läs också andra framtidsspaningar:
Större skillnader och mer krävande patienter att vänta
»Vi kanske kommer att läsa tidningen i våra glasögon«
