– Det är glädjande att vi har lyckats teckna ett avtal som säkrar tillgången till dessa antibiotika. Två av produkterna är helt nya och blev godkända för användning inom Europa tidigare i år, säger Anders Ternhag, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Avtalen innebär att svenska sjukhus får tillgång till läkemedlen, där risken annars hade varit att de inte kommit ut på den svenska marknaden eftersom tillverkarna anser att den är för liten för att vara lönsam.
– Idén är att vi erbjuder företagen en garanterad ersättning, så att de får ett antal miljoner oavsett försäljning, säger Anders Ternhag till Läkartidningen.
Avtalet innebär att sjukvården garanteras leverans inom 24 timmar, förklarar han.
Det framgår inte vilka volymer det handlar om, men avtalen är baserade på det förväntade antalet patienter som kan komma att behöva läkemedlen – i dag handlar det om i ett internationellt perspektiv om ganska få individer, då resistensutvecklingen här inte sker i samma takt som i andra länder. Den avtalade volymen är avvägd så att risken för att oanvända läkemedel kasseras ska vara liten, och skulle det behövas fler doser än avtalat får tillverkarna betalt för dessa. Det rör sig alltså inte om någon hamstring liknande den när covidvaccin kom ut på marknaden.
Anders Ternhag säger till Läkartidningen att modellen även har en annan fördel – genom att företagen erhåller en garanterad ersättning oavsett försäljningsvolym lockas de inte att marknadsföra och sälja mera så resistensutvecklingen kan förväntas bli långsammare. För att detta ska bli verklighet krävs dock att fler länder jobba på samma sätt.
– Flera är nyfikna på den svenska modellen, säger han.
– Storbritannien gör nu likadant, Kanada är på väg och jag tror att EU kommer att utveckla en liknande modell.
En liknande diskussion för även mellan de nordiska länderna och i augusti publicerade Folkhälsomyndigheten en rapport som nämner nya ersättningsmodeller och gemensam upphandling. Utökad produktionskapacitet inom Norden nämns också, liksom gemensamma bipacksedlar och nyligen meddelade Läkemedelsverket att ett pilotprojekt med engelskspråkiga samnordiska förpackningar startar vid årsskiftet. Pilotprojektet ska pågå i fem år. Det framgår inte vilken typ av läkemedel det handlar om, men »Syftet är att förbättra tillgängligheten genom att förenkla produktion och distribution.«
Läs även:
Antibiotikaanvändningen minskar inte inom EU – oro inom ECDC
Expert: Viktiga delar saknas i FN:s dokument om antibiotikaresistens
Ny guide ska hjälpa vårdcentraler att arbeta smartare kring antibiotika
