När Sahlgrenskas sjukhusstyrelse i fredags beslutade om detaljbudgeten för 2025 stod det klart att man räknar man med att kunna nå en budget i balans. Men för att uppnå det behöver omkring en miljard kronor sparas, rapporterar Göteborgs-Posten.

– Sjukvårdskrisen har slagit väldigt hårt och det kommer prägla hela nästa år också, säger Cecilia Dalman Eek (S), styrelseordförande på SU, till Göteborgs-Posten

Till saken hör att sjukhuset redan gjort rejäla besparingar, och att sjukhusledningen räknar med att ha genomfört sparåtgärder för omkring 800 miljoner kronor under 2024.

Hanna Kataoka, ordförande för Västra Götalands läkarförenings sektion på Sahlgrenska universitetssjukhuset, är mycket bekymrad över att så mycket pengar ska sparas även nästa år.

– Det är jättejättedåligt. Jag har redan fått flera reaktioner från uppgivna kolleger. Det är alltifrån professorer till underläkare. Alla är lika uppgivna. Man undrar hur de ska få till detta. Det enda som är positivt med detta besked är att det snart inte finns något kvar att skära ned på.

Hon menar att de fortsatta nedskärningarna ställer saker och ting på sin spets. Man måste fråga sig vad som är sjukvårdens behov. Är det medtechbolagen eller IT-infrastruktursatsningarna eller patienterna? För henne är svaret klart:

– Ja, drömmen är att man sätter sig ner och går igenom vad som verkligen behövs, och då pratar med oss i vårdpersonalen. Det är ju ett misstag man tidigare gjort upprepade gånger, att man inte pratat med vårdpersonalen inför stora förändringar.

Enligt sjukhusstyrelsens budget för kommande år behöver personalstyrkan fortsätta minska för att få en budget i balans. Mellan oktober 2023 och oktober 2024 minskade antalet nettoårsarbetare på SU med 465 personer, enligt Göteborgs-Posten. Därför behöver personalstyrkan fortsätta att minska för att få en budget i balans. Det är inget som Hanna Kataoka ser positivt på.

– Vi har redan blivit färre läkare den senaste tiden. Våra yngre kollegor, som är de som bär sjukvården, får inga eller mycket osäkrare anställningar. Vi behöver bli fler, inte färre.

Som det är nu sätter arbetsgivaren in personalen på övertid för att minska köerna och upprätthålla vården, berättar hon.

–  Det är ett mycket tydligt bevis för underbemanningen.

 Vad bör ske under 2025 anser du och läkarföreningen?

–  Vi behöver lugn och ro så att vi kan ge bra sjukvård, så att vi kan forska och hitta nya behandlingar, och inte störas av nedskärningar, dysfunktionella IT-infrastrukturprojekt och AI-lösningar som stör mer än de hjälper.

På tisdagen beslutade regionfullmäktige dock om en tilläggsbudget. Det skulle kunna innebära att SU får 376 miljoner kronor extra nästa år, om det rödgröna styrets förslag på hur pengarna ska fördelas går igenom i nästa nämndmöte. Sparkravet kan på så vis komma att minska med ungefär en tredjedel.

– Ja, det blir ju lite mindre dåligt i så fall, konstaterar läkarföreningen Sahlgrenskas ordförande.

SU väntas ha genomfört sparåtgärder för omkring 800 miljoner kronor under året då 2024 är slut. Hur har då sjukhuset klarat detta?

– Det har ju lett till rejäla försämringar i sjukvården. Man kan inte kapa miljarder och ge samma vård. Både arbetsmiljön och patientsäkerheten har drabbats. Beslutsfattarna borde fråga de som är sjuka eller har ett sjukt barn om hur det känns att behöva vänta längre.

Av allt att döma kommer besparingarna på Sahlgrenska alltså att fortsätta. Men vad ska skäras ned? I GP:s intervju pekar Cecilia Dalman Eek på att en översyn av administrationen har inletts, och att det finns fortsatta restriktioner gällande nyanställningar, men hon höll med om att det kan få konsekvenser för vården.

– Det är ett jätteproblem. Men tyvärr har vi inte mer pengar. Det är där det sitter, svarar politikern.

Samtidigt framhöll hon i intervjun att sjukhuset är »ekonomiskt prövat, men medicinskt starkt«.  Det är ett påstående som Läkarföreningens ordförande vill problematisera,

– Vi är medicinskt starka, visst, men är vi vårt bästa jag? Nej, det är vi inte, säger Hanna Kataoka.

Även påståendet att sjukhuset blivit bättre under besparingsåret 2024 är något som ordföranden ställer sig frågande till.

– Om man påstår att det blivit bättre borde man ha någon sorts belägg för det. Vilka är dessa förbättringar och hur kommer det sig att vi måste sätta in extrapersonal och arbeta övertid i så hög grad om det blivit bättre.? Det är ju personalens hälsa som är insatsen i så fall, och i det långa loppet är det inte bra för patienterna så klart.

För sjukhusstyrelsen ordförande är det avgörande inför den nära framtiden att Sahlgrenska får bättre hjälp av andra delar av sjukvården i Västra Götalandsregionen. De patienter som kan få vård inom exempelvis primärvården i stället för på sjukhuset ska vårdas just inom primärvården.

– Självklart tar vi hand om alla som kommer till Sahlgrenska, men vi behöver samarbeta bättre för att ta hand om patienter på rätt vårdnivå. Där måste det bli verkstad i andra delar av regionen, som har i uppdrag att ta hand om de patienterna. Utan det kommer vi inte att klara ekonomin, säger hon till GP.

VGR:s ekonomi går bättre, men det gäller inte sjukhusen
Västra Götalandsregionens arbete med sjukhusens ekonomi går åt rätt håll även om det fortfarande är ansträngt. Det budskap gavs då den senaste delårsrapporten för augusti presenterades för regionfullmäktig i början av december. Rapporten visade på ett resultat på 1,3 miljarder kronor för koncernen, vilket är nästan 1,7 miljarder kronor bättre än budget. Men sjukhusen har ett tufft ekonomiskt läge. Tillsammans har sjukhusen en budgetavvikelse på -724 miljoner kronor. Vårdköerna har inte heller kortats i den utsträckning som skulle behövas, utan ligger kvar på ungefär samma nivåer som förra året, dock med en liten förbättring vad gäller väntetiderna till operation. Även om det finns brister i tillgängligheten håller vården i VGR generellt en hög nivå, enligt tjänstemannarapporten.
Källa: VGR:s Regionfullmäktige