Övervikt och obesitas hos barn i de nordiska länderna ökar. Enligt Cancerfonden har andelen barn med obesitas i Sverige femfaldigats sedan 1990-talet.
– I de nordiska länderna är ökningen faktiskt störst i Sverige. Det här är inget som skett på individnivå, utan det är strukturella förändringar i samhället som bidragit till förändringen. Det är en oroande utveckling, säger Maiju Wetterhall, dietist och sakkunnig inom cancerprevention på Cancerfonden.
Cirka 80 procent av de som har övervikt och obesitas som barn har fortfarande detta i sena tonåren och som unga vuxna, enligt Cancerfonden. Såväl övervikt som obesitas är allvarliga riskfaktorer för flera cancerformer och andra icke smittsamma sjukdomar i vuxen ålder.
– Det är starkt kopplat till risken för att utveckla minst 13 olika cancerformer, uppger Maiju Wetterhall.
För att motverka detta krävs strukturella förändringar på samhällelig nivå. Det visar en omfattande översiktsstudie som bygger på systematiska granskningar, meta-analyser och rapporter av olika slag. Rapporten, en slutprodukt av tre års arbete, är framtagen av Nordic Cancer Union (NCU) som samlar de nordiska ländernas cancerfonder. Resultatet mynnar ut i fem rekommendationer som baseras på den samlade evidensen om de mest effektiva åtgärderna för att förebygga övervikt hos barn.
Så, vilka är de?
Den första handlar om ekonomiska policyer.
Skatter och subventioner har visat sig vara effektiva för att styra konsumtionen i en mer hälsosam riktning. Skattepolitiska åtgärder är kostnadseffektiva och effektiva bland låginkomstgrupper enligt rapporten. Högre skatter på drycker med mycket socker minskar konsumtionen av sådana produkter och lägre skatter på frukt och grönt ökar intaget av det.
Den andra om marknadsföringsregler.
Om barn och barnfamiljer inte exponeras för marknadsföring gällande ohälsosam mat är det större chans att sådana inköp minskar. Marknadsföringsrestriktioner har störst inverkan på barns beteenden om de är obligatoriska, till skillnad från frivilliga branschregler. Dessutom bör de omfatta alla barn under 18 år.
Den tredje om märkningspolicys.
Genom att visa näringsinnehåll på framsidan av matförpackningar ökar konsumenternas medvetenhet och förståelsen kring vad produkter innehåller. Även här ska den här sortens märkning vara obligatorisk för att nå högst hälsoeffekter.
Den fjärde om skolhälsan.
Sammantaget visar den tydligaste evidensen att program eller policyer om frukt och grönt i skolor också ökar sådan konsumtion. Obligatorisk fysisk aktivitet och skolmiljöer som främjar aktivitet har också goda effekter.
Den femte om tillgänglighet, utbud och överkomliga priser.
Den sista punkten handlar om flera faktorer som ska främja och förbättra möjligheten till hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet i alla offentliga institutioner – och under alla stadier av barndomen.
Vilken är den viktigaste rekommendationen?
– Att se över reglerna för marknadsföring av ohälsosam mat är viktigt då forskningen visar väldigt tydligt att marknadsföring påverkar barns val av mat. Det andra är att titta på ekonomiska styrmedel. Till exempel är läskskatt för sockersötade drycker välförankrad policy i många länder. Det känns rimligt att ha även i de nordiska länderna så vi inte halkar efter. Just sockersötade drycker har en väldigt stark koppling till övervikt och obesitas. Sänkt skatt på frukt och grönt hjälper också, även om den åtgärden inte är lika beforskad, säger Maiju Wetterhall.
Hur kommer hälso- och sjukvården in i det här?
– Det har ju funnits en del debatt om vilken roll hälso- och sjukvården ska ta i det hälsofrämjande arbetet och vi ser att den har en självklar och viktig roll när det kommer till det. Sedan är det också viktigt att samhället utanför vårdens väggar stöttar hälso- och sjukvården genom våra rekommendationer, så att man faktiskt minskar risken att barn och unga utvecklar cancer på sikt, säger Maiju Wetterhall.
Rapporten presenterades på en högnivåkonferens i Köpenhamn i slutet av november med deltagare från Nordiska ministerrådet, Världshälsoorganisationen (WHO) och regeringsrepresentanter från samtliga nordiska länder. Både forskningsrapporten i sin helhet och policyrekommendationerna finns tillgängliga på Cancerfondens hemsida.
Läs även:
Tre veckor till behandling – mål i den nya nationella cancerstrategin
Övervikt och fetma kvar på höga nivåer bland 4-åringar i Sverige
Cancerfonden: Fetma riskerar gå om rökning som orsak till cancer
