Under torsdagen presenterade regeringen den forsknings- och innovationsproposition som ska ligga till grund för regeringens politik inom forskning, innovation och högre utbildning åren 2025 till 2028.

Regeringen har redan tidigare flaggat för att anslagen till forskningsfinansiärer, universitet och högskolor ska höjas till totalt 6,5 miljarder kronor till under de kommande fyra åren. För 2025 handlar det om en höjning på 1,5 miljarder kronor.

Nu står det klart att det finns ett tydligt fokus på spetsforskning.

– Det är spetsforskning som gör Sverige relevant i forskningssammanhang, inte att vi är lagom bra på allt. Vi vågar prioritera de bästa forskarna i stället för att bara fokusera på bredden, sa utbildningsminister Johan Pehrson (L) under en pressträff.

Bland annat får Vetenskapsrådet från 2028 1,4 miljarder kronor mer per år för att bygga ut excellenscenter och etablera excellenskluster och ett nytt program för banbrytande teknik. Regeringen hoppas att det ska ge förutsättningar för forskningsgenombrott.

Regeringen säger sig också vilja satsa på forskning som löser stora samhällsutmaningar. Det handlar bland annat om 600 miljoner kronor mer från 2028 till forskning om life science och hälsa.

Samtidigt föreslår regeringen en lagändring som kan göra att fler läkare kan ha förenade anställningar, en anställningsform där man delar sitt uppdrag/tjänstgöring mellan två arbetsgivare – exempelvis en region och ett lärosäte.

Det är något som exempelvis Läkarförbundet efterfrågat. Nationella vårdkompetensrådet har också framfört att förenade anställningar är oerhört viktiga för att säkra kompetensförsörjningen i sjukvården.

I dag behöver läkare vara både specialistläkare och professor eller lektor för att vara aktuell för en förenad anställning.

Nu föreslår regeringen en ändring i högskolelagen som kan göra det möjligt för läkare att ha en förenad anställning innan de är specialistutbildade. Ändringen öppnar också för förenade anställningar för andra yrkesgrupper.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Läkarförbundet hade velat se ett förtydligande av sjukvårdens ansvar för den kliniska forskningen och att möjligheterna för läkare att forska förbättras. Det säger förbundets ordförande Sofia Rydgren Stale i ett uttalande.

– Vår forskningsenkät visar att var tredje forskande läkare inte får den forskningstid de har blivit lovade. Staten behöver förtydliga sjukvårdens ansvar för forskning och följa upp hur regionerna tar det ansvaret. Det saknas i propositionen.

Hon påpekar att förbundet länge pekat på att återväxten av läkare som forskar behöver säkras.

– En karriär inom forskning måste löna sig och vi vill se fler tjänster som ger bättre förutsättningar att kombinera klinisk tjänstgöring med forskning, säger Sofia Rydgren Stale.

Läkarförbundet välkomnar dock förslagen om att satsningarna på forskning inom primärvården ska förlängas och delvis förstärkas.