Hur kom det sig att ni gjorde studien?
– Som dåvarande ansvarig för kritiskt vetenskapligt förhållningssätt på läkarprogrammet i Göteborg upplevde jag att undervisningen var knapphändig avseende klinisk tillämpning av vetenskap, vilket är grunden för att arbeta evidensbaserat som klinisk läkare. Jag kontaktade då HTA-centrum, och vi kom fram till att vi först behövde göra en nulägesbeskrivning.
Något i resultatet som förvånade er?
– Framför allt att undervisning i HTA var starkt förknippad med att läkarstudenter på sista terminen tyckte att läkarprogrammet hade gett dem tillräckliga färdigheter i att basera patientarbete på vetenskap. Dessutom att det var få studenter som hade fått träna på de delar som ingår i en systematisk översikt – grunden för de riktlinjer som läkare använder.
Vad vill ni sprida till lärosätena?
– Förutom värdet av undervisning om HTA identifierade vi också poänggivande »hands on«-moment i tillämpad evidensbaserad medicin under de kliniska terminerna som något som fler lärosäten skulle kunna överväga.
Hur valde du din specialitet?
– Under vårdscentralsplaceringen under AT-tjänstgöringen kände jag att jag hade hittat hem och har aldrig ångrat mig efter det.
Det bästa med att vara allmänläkare?
– Att tillsammans med patienten göra en utredning och bedömning som alltid blir individuell; jag behöver alltid tänka utanför boxen. Bakom varje patient finns en historia som också har betydelse för handläggningen. Det är ett privilegium att få följa patienterna i långvariga vårdrelationer och att få vara vid deras sida genom svåra förlopp, och förstås också att vara omgiven av härliga och inspirerande kollegor.
Läs även:
Läkarstudenters beredskap för vetenskapligt baserat arbete
