»… ordet kaoskonsult beskriver mitt yrke väldigt bra«

I Århus i Danmark började man 1991 att utbilda »kaospiloter«. För den som inte är bekant med begreppet finns en kortfattad förklaring på skolans webbplats (kaospilot.dk): »A Kaospilot is a graduate of the 3-year Kaospilot Education. A Kaospilot is a profession in its own right. It is a person who drives results and creates transformation and who can best be described as a changemaker, an entrepreneur and a leader.«

Jag kom att tänka på just kaospiloter för en tid sedan när jag på hemvägen inombords sammanfattade min arbetsdag och insåg att ordet kaoskonsult beskriver mitt yrke väldigt bra.

Jag är alltså allmänläkare, distriktsläkare eller, enligt mig, en kaoskonsult. Det är världens roligaste jobb (för det mesta), och jag har nöjet att arbeta med hemsjukvård, LSS och Säbo – mina favoritgrenar inom sporten allmänmedicin.

Som allmänläkare förväntas jag lösa alla möjliga problem. Det kan vara en medicinsk fråga sammantvinnad med något socialt problem och ett relationsproblem. Ofta verkar det inledningsvis helt omöjligt att lösa problemet, men när man väl sitter ned med patienten och strukturerar de olika delarna, så hittar vi tillsammans sätt att gå vidare. Att nå fram dit tycker jag är så magiskt!

Så då har kaoskonsulten gjort en insats: från att ett kaos har presenterats till att patienten och konsulten arbetat fram olika förslag på lösningar.

När man som läkare gör hembesök får man vara beredd på precis allt. Och man får vara redo att utöka sin arbetsbeskrivning rejält!

Exempel på saker jag gjort under hembesök: hjälpt till att deklarera, fuskat som veterinär (eller snarare: googlat fram råd som finns på seriösa djurmedicinsidor – jag vill inte bli anmäld som kvackare inom veterinärmedicin!), försökt medla i familjekonflikter (ofta att i stunden lugna ned en alltför fientlig stämning), gett andlig och själslig rådgivning vid behov, gett vägbeskrivningar till olika platser, agerat chaufför åt anhöriga när bussen inte har gått, hälsat på massor av hundar och katter (den allra bästa delen av jobbet!), delat med mig av matrecept, varit konstkritiker (positiv sådan), transporterat blodprov och vaccin samt gett allmänna råd och tips om allt mellan himmel och jord, ofta något som inte har det minsta med medicin att göra, men som patienten eller anhöriga undrar över, och då får man försöka svara så gott det går.

Det är inte så att jag aktivt frågar efter om det finns någon deklaration som behöver fyllas i eller om patienten har något andligt spörsmål som tynger, utan det är snarare saker som dyker upp under samtalet och som bekymrar patienten i stunden. För att komma fram till den medicinska biten behöver man ibland först prata om det där andra som tynger patienten – annars kan man inte nå fram till patienten på riktigt.

Som allmänmedicinsk kaoskonsult möter man även allt det där som det gör ont att se: sociala och ekonomiska orättvisor, myndigheter som kör över människor, LSS-patienter som inte får den hjälp de har rätt till, inlagda patienter som skickas hem innan de är färdigbehandlade samt vårdpersonal som sliter hårt för en alldeles för dålig lön.

Allt det där gör mig arg, och många gånger har jag tänkt att den som vill veta hur verkligheten ser ut på riktigt ska tillbringa en tid bakom skrivbordet på en distriktsläkarmottagning. För där presenterar sig en osminkad sanning om hur samhället ser ut.

Livet som kaoskonsult skulle vara så mycket enklare om just dessa problem inte fanns, eftersom de påverkar arbetet, men det ligger tyvärr inte inom kaoskonsultens makt att lösa sådant kaos.