Sveriges riksdag beslutade år 2021 att påskynda utrotningen av livmoderhalscancer genom att erbjuda gratis vaccination med Gardasil-9 till kvinnor födda 1994–1999. Ambitionen är att Sverige år 2027 ska vara det första landet som utrotar livmoderhalscancer [1]. För att lyckas måste 70 procent av alla kvinnor i Sverige födda 1994–1999 ha tagit HPV-vaccinet före årsskiftet, men trots erbjudandet om gratis vaccination är täckningsgraden fortfarande låg i majoriteten av landets regioner [2]. I början av december kom därför beskedet att erbjudandet förlängs med ett halvår.

När förlängningen kommunicerades hade bara två regioner, Kalmar län och Värmland, nått målet, och Halland var på god väg [3]. Samtidigt var vaccinationstäckningen i åldersgruppen i Region Stockholm och Region Gotland knappt 41 procent [3], trots att dessa regioner var först ut med vaccinationsprogrammet redan i maj 2021.

I Region Kalmar län inleddes kampanjen två år senare, i maj 2023. Även Region Värmland startade senare än Stockholm och Gotland, i december 2022. Att de redan har nått målet indikerar att det behövs förstärkta insatser för att informera och motivera befolkningen i de regioner som ännu har långt till att uppnå målet.

Faktorer som bidragit till framgången i Kalmar län och Värmland är bland annat målgruppsanpassad kommunikation och en engagerad organisation [4]. Insatser kan anpassas och skalas upp på nationell nivå. Det skulle kunna handla om informationskampanjer, besök på arbetsplatser, skolor och universitet och drop-in-tider för vaccination samt primärpreventiv information till kvinnor via läkare i primärvården.

För att öka täckningsgraden är det också viktigt att engagera föräldrar till barn som i dag erbjuds Gardasil inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Trots vaccinets fördelar och att det är kostnadsfritt väljer många föräldrar fortfarande att avstå, troligen på grund av okunskap. En enkel åtgärd kan vara att skolsköterskor och lärare kontinuerligt upplyser föräldrar och ger tydlig information på föräldramöten eller i utvecklingssamtal.

Många flickor som inte vaccinerades under mellanstadiet på grund av vårdnadshavares val är nu vuxna och kan fatta egna beslut. År 2017 var andelen flickor födda 2004 som fått två doser Gardasil endast 71,4 procent [5]. När dessa kvinnor nu har chansen att själva bestämma, kan det leda till en högre täckningsgrad i denna åldersgrupp – men medvetenheten inom gruppen om fördelarna med att vaccinera sig måste öka.

Yngre vuxna, särskilt de som inte gjort sexuell debut, löper lägre risk att redan ha exponerats för HPV och kan därför dra större nytta av vaccinet jämfört med en person född 1994 som eventuellt inte kommer att exponeras ytterligare. Enligt Cancerfonden visar forskning att HPV-risken minskar i 30-årsåldern [6]. Folkhälsomyndigheten har även rekommenderat vaccination av alla ovaccinerade personer upp till 26 år, och hälsoekonomiska utvärderingar visar att kompletterande vaccination (»catch-up«-vaccination) av 18–26-åriga kvinnor kan förebygga mellan 56 och 239 fall av HPV-relaterad cancer under en 100-årsperiod [7, 8].

Eftersom män fungerar som reservoar för HPV, och därmed kan smitta det betydande antalet ovaccinerade kvinnor, påbörjades vaccination av pojkar 2020 [9]. Pojkar födda 2009 eller senare omfattas av programmet [9], men de som är födda före 2009 får själva stå för vaccinkostnaden på cirka 6 000 kronor [10], vilket utgör en stor barriär för många unga vuxna.

Att vaccinera män för att påskynda utrotningen av livmoderhalscancer innebär även en annan fördel. Förekomsten av annan HPV-orsakad cancer, inklusive svalgcancer, som också drabbar män, kan också minska. Antalet fall av svalgcancer ökar snabbt och förväntas snart överstiga antalet fall av cervixcancer, med en liknande prognos [11]. Varje år drabbas cirka 550 män i Sverige av HPV-relaterad cancer [11]. Kompletterande vaccination av pojkar och unga män är också något som Folkhälsomyndigheten sett som gynnsamt ur ett hälsoekonomiskt perspektiv [12].

Jag uppmanar Sveriges regering och regioner att omgående införa insatser för att öka medvetenheten om HPV-vaccinets fördelar och att subventionera det även för män. För att Sverige ska nå sitt ambitiösa mål att 2027 bli det första landet att utrota livmoderhalscancer måste vaccinationstäckningen bland kvinnor födda 1994–1999 öka, och catch-up-vaccinationen bör utökas till fler grupper.