44 023 – så många vetenskapliga artiklar har svensk medicinsk forskning producerat under 2024. Hittills har de citerats 38 778 gånger. 97 procent max fem gånger. Betydligt färre, runt 1 procent, mer än 10 gånger.
Så ser det i alla fall ut när Läkartidningen går in på den fritt tillgängliga appen Vetu (Vetenskaplig utvärdering av medicinsk forskning). Men appen uppdateras nästan dagligen och redan i morgon kan det se annorlunda ut.
Genom några knapptryck kan man bryta ner informationen på universitets-, sjukhus-, institutions-, klinik- eller till och med forskarnivå.
Bakom Vetu står en grupp läkare och läkarstudenter som på sin fritid jobbar för att göra svensk medicinsk forskning mätbar. Syftet med det hela är att forskningen ska bli ännu bättre, enligt Araz Rawshani som är docent och ST-läkare i kardiologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset och leder projektet.
– Vi vill att alla som jobbar med forskning och utveckling på till exempel universitet eller sjukhus ska kunna gå in på Vetu och se: Vad producerar vi? Vilka är våra starka forskningsområden? Var finns det en förbättringspotential? Hur bra är vi i förhållande till andra universitet eller sjukhus? Eller i förhållande till de fält vi arbetar inom? säger han och fortsätter:
– Svensk forskning är urstark. Vi är världsledande på en rad fronter. Men vi kommer att kunna bli ännu lite bättre genom att mäta det vi gör.
Så vitt Araz Rawshani vet är Vetu unik i världen. Och det är bland annat den snabba AI-utvecklingen som banat väg.
Han kokar ned processen:
– Vi använder AI och öppen mjukvara i alla steg, från att identifiera artiklar, skriva programkod, karaktärisera innehållet och klassificera det. Vilken disciplin handlar det om? Vilka forskare har varit med? Vilka institutioner medverkar? Hur många gånger har artikeln blivit citerad? Har den blivit citerad av någon tung tidskrift eller av guidelines? Vem har finansierat forskningen?
Han hejdar sig. Säger att man förstås kan kritisera de mått som används för att försöka belysa forskningens genomslag. Och att inget av dem är felfritt.
– Mått som antal citat eller antal inflytelserika citat är problematiska ur flera aspekter. Därför försöker vi utveckla nya mått.
Man kan samtidigt konstatera att just antal citat brukar användas som indikator på forskares genomslag vid bedömning av ansökningar av forskningsmedel.
Gnistan till Vetu tändes för ett år sedan. Araz Rawshani jobbade med en manuell kartläggning av forskningen på kardiologkliniken på Sahlgrenska, till ALF-utvärderingen. Han och Kristofer Skoglund, verksamhetschef på kliniken, kvantifierade hur många artiklar som publicerats och hur de citerats.
– Vi publicerade detta som en app. Den blev jätteuppmärksammad på Linkedin. Plötsligt började andra på sjukhuset höra av sig. Vi satt plötsligt och byggde appar för flera andra kliniker. När vi satt där med tre, fyra olika appar förstod vi att det finns ett stort behov av detta. Då bestämde vi oss för att göra det till en nationell app.
Det har gått fyra månader sedan Vetu lanserades. Araz Rawshani betonar att appen är långt ifrån klar, även om det redan nu går att få ut mycket information.
Bland det som är på gång härnäst är en kartläggning av all medicinsk AI-forskning som produceras av svenska forskare.
– Det vi inte lyckats med ännu, vilket jag tycker är kritiskt, är att belysa innovation och nyttiggörande av forskning. I vilken utsträckning lyckas man översätta forskning till patient- och samhällsnytta?
Ambitionen är att kartlägga det också så småningom.
– Vi hoppas att Vetu kommer att användas för att förbättra genom att mäta. Vi är medvetna om att det är långt ifrån perfekt men vi arbetar hårt på att skapa ett viktigt verktyg för svensk forskning, säger Araz Rawshani.
Gör forskningen mätbar
Appen Vetu gör det möjligt att följa och analysera svensk medicinsk forskning. Bakom appen står Araz Rawshani, Kristofer Skoglund, Lukas Hilgendorf och Erik Andersson, samtliga läkare eller läkarstudenter i Göteborg.
