Replik. Vi instämmer helhjärtat i debattartikeln av Strömberg et al [1] om vikten av att förstå och ta hänsyn till socioekonomiska och geografiska skillnader i hälsa för att bland annat främja jämlik tillgång till innovationer inom precisionshälsa. Ett av delmålen i vår egen forskning, som bedrivs inom ramen för Riksbankens jubileumsfonds nyligen finansierade program »Skapar eller attraherar städer individer med god hälsa? Kausalitet och selektion i urban hälsa« [2], är att utveckla en så kallad »hälsoatlas« för Sverige. Denna kommer att erbjuda just den typen av detaljerad information som efterfrågas av författarna.

Hälsoatlas över Sverige. Illustration: Författarna

Forskningsprogrammet grundar sig i observationen att stadsbor tenderar att ha bättre hälsa än de som bor på landsbygden. Detta mönster syns inte bara i Sverige utan även i många andra länder [3-5]. Samtidigt är det välkänt att det finns stora skillnader inom städer [6]. Vi vill därför undersöka dels i vilken utsträckning städer attraherar individer med bättre hälsa, dels särskilda stadsspecifika faktorer som främjar hälsan hos stadsbor. För att kunna besvara så stora och komplexa frågor är det nödvändigt att först noggrant kartlägga dessa skillnader för att identifiera mönster och undantag. Hälsoatlasen kommer att visa olika indikatorer för hälsa i mindre geografiska områden, till exempel på DESO-nivå (demografiska statistikområden), där användaren kan relatera olika hälsoutfall till socioekonomiska variabler och följa utvecklingen över tid både i figurform och i form av en karta. I forskningsprogrammet kommer vi sedan att gå vidare och undersöka specifika hypoteser. För att nämna tre exempel: Vilken betydelse har tillgång till sjukvården? Hur påverkar stadsmiljöns luftföroreningar hälsa på lång sikt? Vilka effekter har problemet med skjutningar på psykiskt välmående i grannskapen?

Förutom att hälsoatlasen kommer att vara ett centralt verktyg i vår egen forskning så tror vi att den kan vara till stor nytta såväl för den medicinska professionen som för beslutsfattare och politiker, i linje med det som diskuteras i debattartikeln. Det gläder oss att se att vi är fler som har identifierat nyttan av ett sådant verktyg.

Forskningsprogrammet och hälsoatlasen utvecklas i nära samarbete mellan forskningsmiljöerna HEFUU (https://hefuu.uu.se) och Urban Lab (https://www.uu.se/forskning/urban-lab) vid Uppsala universitet, men även om det i Sverige i dag är möjligt att utveckla en hälsoatlas av detta slag, ligger en stor utmaning i att finna någon aktör som kan ansvara för drift och långsiktig utveckling av verktyget, till exempel genom uppdateringar av data, så att det inte blir beroende av fortsatta forskningsanslag för sin fortlevnad.