Enkätundersökningen, som genomfördes av regionrevisorerna, skedde under hösten 2024 och besvarades av 1088 anställda i regionen (i regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsförvaltningen och regionala utvecklingsförvaltningen). Urvalet var 2106 personer vilket innebär en svarsfrekvens på 52 procent. Resultatet »bekräftar i hög grad resultatet« från en tidigare enkätundersökning som genomfördes år 2020. Där framkom det bland annat att trots att 80 procent visste var och hur de kan uttrycka kritik om missförhållanden uppgav nästan 20 procent att de inte kände sig trygga med att uttrycka sig kritiskt utan att utsättas för repressalier.
I den nya undersökningen visar det sig, liksom tidigare, att majoriteten av medarbetarna känner till sin meddelarfrihet och att de inte upplever en tystnadskultur på arbetsplatsen. Bortser man från majoriteten ger siffrorna däremot en dystrare bild: »Inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen har andelen som upplever att de inte kan framföra kritiska synpunkter och ta upp problem på arbetsplatsen ökat från 2 procent 2020 till 6 procent.«
När det kommer till frågan om tystnadskultur upplever 11 procent att det finns en tystnadskultur och ytterligare 34 procent skulle beskriva det som att det till viss del finns en tystnadskultur på arbetsplatsen.
Enkätundersökningen visar också att 36 procent av medarbetarna inte känner till vad deras meddelarfrihet innebär samt att de kunskaperna är lägst inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen.
Jonas Holm, ordförande i Västerbottens läns läkareförening, tycker att tystnadskultur i sig är ett stort problem.
– Det handlar inte bara om att man inte vågar säga vad man tycker, utan att viktiga synpunkter aldrig kommer fram. Tystnadskultur är inte bra för en organisation då det innebär att den inte kan utvecklas på ett bra sätt.
Har problemen blivit värre upplever du?
– Värre vet jag inte om jag märkt men det har i alla fall inte blivit bättre. Jag tror att det finns en allmän oro bland anställda nu när regionen kommer med stora sparförslag. Jag tror att många anställda är rädda att förlora sina jobb eller att det skulle påverka löneökningen om de framförde kritik, säger Jonas Holm.
I rapporten hänvisar även regionrevisorerna till Läkarförbundets enkätundersökning om tystnadskultur från 2022. Den visade bland annat att Region Västerbotten var en av de regioner med lägst resultat då 46 procent vågade framföra kritik till ledningen, jämfört med snittet hos alla svarande som sa att hälften visade att hälften av läkarna vågade säga vad de tyckte.
Regionrevisorerna kommenterar också att »det fortsatt finns risker med att medarbetare inte känner en trygghet att framföra kritiska synpunkter av rädsla för negativa konsekvenser«. De gör även bedömningen att insatser gällande utbildning om meddelarfrihet samt workshops om tystnadskultur skulle behöva utvecklas.
Läs även:
Var femte medarbetare i Region Västerbotten rädd att uttrycka kritik
Nya vittnesmål om tystnadskultur bland läkare
