Ett flertal översiktsartiklar och metaanalyser drar slutsatsen att vi saknar evidens för huruvida medicinska behandlingar är effektiva, eller ibland även skadliga [1-8]. Många av dagens metoder bygger mer på tradition än på solid vetenskaplig evidens. Att fortsätta användningen av potentiellt farliga behandlingar och att slösa begränsade resurser på insatser vars effekter inte är bevisade är inte längre acceptabelt i ett välutvecklat land som Sverige.

För att kunna fastställa vilka behandlingar som ger bäst resultat behöver forskningen bli en naturlig del av vår kliniska vardag. Varje patientmöte bör användas för att öka vår kunskap om hur vi bäst kan ta hand om patienten. För detta krävs välgjorda multicenterstudier som är integrerade i den kliniska vardagen. Genom att systematiskt samla in patientdata när vi inför nya rutiner och behandlingsmetoder, till exempel genom klusterrandomiserade studier med stegad kildesign och uppföljning genom våra nationella register, kan vi utvärdera nya behandlingar på populationsnivå.

För att kliniska studier ska kunna bli en del av vår ofta hårt pressade kliniska vardag krävs ett omtag inom våra sjukvårdsregioner och på våra sjukhus. Vid varje patientmöte, vid varje rond, bör frågan om patienten är valbar för en klinisk studie bli en naturlig del. Det får inte vara tidsbrist eller vårt intresse och kunskap om pågående studier som styr om en patient får möjligheten att delta i en studie. Utbildning i god klinisk praxis (good clinical practice, GCP) är ett krav för att få inkludera patienter i läkemedelsstudier, och det måste därför också vara en del av varje läkares utbildning. Enligt vår förfrågan till landets lärosäten ingår inte GCP-certifiering i läkarprogrammet (Göteborgs universitet planerar dock att integrera en sådan i det nya läkarprogrammet). Journalsystemen ska kunna kommunicera med kvalitetsregistren och andra system för att kunna inhämta elektroniskt samtycke, randomisera deltagare och skicka ut patientenkäter på ett enkelt och säkert sätt. Via 1177 har alla regioner redan i dag möjlighet att skicka ut meddelanden till patienter, till exempel att de har en enkät att besvara. Med dagens tekniska möjligheter borde det också vara lätt att inkludera studiedeltagare.

Inspirerade av den nederländska gynekologiska specialitetsföreningen NVOG (Nederlandse vereniging voor obstetrie en gynaecologie), som 2003 etablerade ett framgångsrikt forskningsnätverk för kvinnokliniker i Nederländerna [9], tog Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG) 2015 beslutet att lansera Svenskt nätverk för nationella kliniska studier inom obstetrik och gynekologi (SNAKS). SNAKS har som primärt syfte att underlätta genomförandet av kliniska multicenterstudier. Nätverket leds av en styrgrupp bestående av representanter för obstetrik, gynekologi och reproduktionsmedicin från både universitetssjukhus och länssjukhus över hela landet. Varje sjukhus har SNAKS-kontaktpersoner som ansvarar för att informera om planerade och pågående studier. Styrgruppens uppgifter omfattar att ge återkoppling på inlämnade studieprotokoll, bistå forskargrupper med erfarenheter från tidigare SNAKS-stödda studier samt hjälpa till att rekrytera deltagande sjukhus. Dessutom arbetar SNAKS för att stärka forskningsinfrastrukturen och underlätta klinisk forskning i samarbete med andra aktörer, såsom Kliniska studier Sverige, Biobank Sverige och relevanta specialist- och professionsföreningar.

Genom SNAKS och de SNAKS-stödda studierna har deltagande i multicenterstudier blivit möjligt även för mindre sjukhus, och tack vare detta har många kollegor och forskningspersonal över hela landet utbildats i GCP de senaste åren. SNAKS har ökat medvetenheten om pågående studier och underlättat implementeringen av forskningsresultat från de slutförda studierna. I dag, tio år efter nätverkets etablering, har de första studierna slutförts och nästan alla kvinnokliniker har deltagit i minst en av dem [10-16].

Vi uppmanar nu politiker, beslutsfattare, verksamhetschefer, forskningsfinansiärer och kollegor inom andra specialiteter att samarbeta med oss för att integrera klinisk forskning i det kliniska arbetet. Låt oss arbeta tillsammans för att skapa förutsättningar för att kontinuerligt och systematiskt vidareutveckla vården för våra patienter!

Som våra nederländska kollegor säger [17]: »Varje dag utan randomisering är en förlorad dag.«