Hallå där Sofia Rydgren Stale, vad kommer du att prata om?
– Jag kommer att prata mycket om hur vi bygger upp en robusthet för att kunna ha en stark och stabil hälso- och sjukvård. Det behöver vi såklart även i ett normalläge, men det är väldigt viktigt att kunna öka kapaciteten i samband med en mer allvarlig kris eller i värsta fall ett krig. En central del i detta är kompetensförsörjningen; att se till att vi har tillräckligt många läkare och att utbilda, rekrytera och behålla de läkare som finns. Vårdplatsbristen är också en central fråga.
Endast 3 av 21 regioner har kapacitet nog att kunna växla upp och ta emot ett stort antal skadade i händelse av krig, enligt Socialstyrelsen. Vad säger du om det?
– Det är mycket oroväckande. Det är ingen nyhet att vården behöver kunna växla upp, det såg vi under pandemin. Nu har vi också levt i en orolig omvärld i flera år – att bara 3 av 21 regioner har den här kapaciteten är väldigt dåligt.
Har du något du vill skicka med till ansvariga politiker om vad som krävs i vården?
– Det saknas läkare och jag tycker man kan kräva av regionerna att de faktiskt satsar på att göra det attraktivt att jobba i hälso- och sjukvården – det är deras ansvar att se till att läkare har förutsättningar att göra ett bra jobb både i vardag och i kris. Jag tycker också att staten ska ställa högre krav på regionerna när det gäller utbildningar och övningar.
Ja, hur ser du på läkarkårens behov av utbildning på området?
– Alla läkare måste utbildas i katastrofmedicin och de måste få möjlighet att öva regelbundet på olika typer av katastrofscenarier. I en enkät vi skickade ut till våra medlemmar nyligen framkom att bara en av tio hade deltagit i katastrofövningar. Det är viktigt att få öva på sådana saker eftersom vi kommer att behöva prioritera på ett annat sätt i händelse av kris eller krig. Det finns en del etiska aspekter av katastrofvård som är viktiga att få möjlighet att reflektera över.
Hur jobbar Läkarförbundet med frågor om krigsberedskap?
– I samband med att Ryssland gick in i Ukraina 2022 fick vi in väldigt många frågor kopplade till krigsplacering. Vi hade då ett »webbinarium« där vi tillsammans med regionerna försökte svara på dessa frågor. Vi hade även ett seminarium i Almedalen i somras om vad Natomedlemskapet betyder för svensk sjukvård. I slutet av januari ska vi också ha ett seminarium för politiker och andra makthavare på beredskapstemat där vi ska presentera en granskningsrapport vi gjort.
Läs även:
Läkare mot kärnvapen frågar ut politiker på Folk och försvar