Vid det här laget kan ingen ha undgått att notera att da Costa-fallet åter är på tapeten. SVT har visat en dokumentär i fyra delar av Dan Josefsson och Johannes Hallbom där de med kirurgisk precision visar hur hela åtalet mot de två läkarna vilade på osanningar, vidlyftiga konspirationsteorier, felaktiga utpekanden, fantasier om »barnets berättelse« och ett makalöst dåligt polisarbete. Att någon fortfarande kan hävda annat än att fallet representerar det grövsta rättsövergreppet i svensk rättshistoria är helt obegripligt.

Dokumentären har redan fått positiva konsekvenser i och med att Miljöpartiets Rasmus Ling har tagit ställning och i en skriftlig fråga till justitieministern krävt en oberoende kommission för att granska skandalen [1], något som borde ha gjorts för länge sedan.

Utöver kommissionen borde det vara en självklarhet att våra två kollegor beviljas en rejäl ersättning ex gratia. Inget belopp i världen kan ersätta dessa två förstörda liv, men det vore ett första steg.

Tillsammans med framlidne kollegan Lars Berggren har jag två gånger motionerat vid Läkarförbundets årsmöte att förbundet borde ta ställning för våra två kollegor. Förbundsstyrelsens krumbukter och undanflykter när den författade avslagsyrkandena skulle hedra vilken politiker som helst.

Efter dessa två avslag lämnade jag 2019 Läkarförbundet. Skälet var helt enkelt att jag vägrade, och fortfarande vägrar, att ge pengar till ett förbund som saknar moralkompass.

Läkarförbundet kan naturligtvis inte ge våra kollegor tillbaka deras legitimationer, det kan bara Socialstyrelsen efter en korrekt juridisk genomgång, men vad man kan göra är att klart och tydligt ta ställning till förmån för våra kollegor. Detta kräver inga juridiska kunskaper, endast en fungerande moralkompass.

I ett första steg bör förbundet uppvakta Socialstyrelsen och kräva att man därifrån uppvaktar justitieministern och påbörjar processen för kollegornas upprättelse. Denna uppvaktning bör rimligen göras tillsammans med förbundet.

I ett andra steg måste förbundet naturligtvis ta ansvar för sin del i skandalen och klart och tydligt tillstå sina tidigare felsteg. Hittills har förbundets agerande präglats av en ovilja att stöta sig med myndigheterna och en rädsla att gå emot den fram till nu rådande opinionen, men nu är det dags att ta ställning, och att göra det klart och tydligt. Det räcker inte med att rättvisa skipas, det måste även synas att rättvisa skipas.

Nu måste Läkarförbundet välja: antingen medverka till att rättvisa skipas eller motverka den. Vad väljer förbundet?

Läs också:
Krönika: »Kanske hade Catrine da Costa varit vid liv i dag om hon stått på metadon«
Advokat: Läkarna är oskyldiga men det blir svårt att få upprättelse